I veckan träffas representanter från alla Östersjöländer och EU-kommissionen för att diskutera den allvarliga situationen som råder för torsken i Östersjön. Sveriges regering meddelar inför mötet att de vill se ett omedelbart stopp av torskfisket i östra Östersjön och att det även ska gälla under hela 2020.
Regeringens besked kommer efter rekommendationer från Internationella havsforskningsrådet, ICES.
– Läget för torsken i torskbeståndet öster om Bornholm är kritiskt och beståndets lekbiomassa är så låg att det allvarligt hotar torskens förmåga att reproducera sig. Då är det nödvändigt att stoppa fångsten av torsk, säger Joakim Hjelm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) som också arbetar inom ICES.
LÄS ÄVEN: • Nya torskfiskekvoter i Östersjön betydligt högre än forskares rekommendationer
Sverige tog initiativ till ett möte med det regionala fiskeforumet BALTFISH för att diskutera torskens situation och anser att det bör införas ett omedelbart fiskeförbud i det östra beståndet under perioden 1 juli – 31 december 2019 och att fångstkvoten under 2020 bör vara noll, “bortsett från oundviklig bifångst”. Även fiske av torskens föda, skarpsill och sill/strömming, bör stoppas “inom de geografiska områden där detta är vetenskapligt motiverat”, anser regeringen.
LÄS ÄVEN: • Dramatisk dokumentär om tillståndet för torsken och Östersjön
Inget nytt i väst
Däremot nämns inget om det västliga beståndet av torsk. Väster om ön Bornholm föreslår ICES att torskfisket mer än halveras.
– Situationen är problematisk för östra torsken och det är därför ICES har föreslagit en noll-TAC. Vad som dessutom är viktigt, och en konsekvens av ICES råd, är att minska fisketrycket i hela östra torskens utbredningsområde, vilket innebär att man också måste minska fångsten just väster om Bornholm. Detta innebär såklart en dramatisk omställning för det svenska torskfisket i södra Östersjön, säger Joakim Hjelm.
LÄS ÄVEN: • Rapport om svenska fiskbestånd – allt sämre för gädda, ål och torsk
Många problem
Problemen för torsken är flera enligt SLU och ICES. Dels har torskbeståndet varit extremt litet under flera år och har därför svårt att föröka sig. Torskarna är också små, magra och har hög dödlighet. Medellängden på torskarna i Östersjön har minskat från ungefär 45 cm till mindre än 30 cm på på bara 20 år. Troligen beror det bland annat på att torskens byten, sill och skarpsill, har fiskats “något för hårt”.
Regeringen har även beslutat om att tillåta licensjakt på gråsäl “om de finner det vetenskapligt befogat”, men konstaterar i sitt pressmeddelande att de allt fler gråsälarna har “konsekvenser för torskfisket och kustfisket”. Bland annat på grund av att de sprider parasiter. Monica Winder, professor i marinbiologi vid Stockholms har forskat på sälarnas påverkan på torskbeståndet. Hon säger till Ekot att sälarna inte har någon stor inverkan och att miljöförändringar och fiskekvoter är viktigare för torskens framtid.
LÄS ÄVEN: • Gråsälar inte huvudhotet mot Östersjöns torsk
Beslut i oktober
Efter förhandlingar mellan EU:s medlemsländer ska det i oktober fattas beslut om 2020 års kvoter. Under 2018 års förhandlingar beslöt länderna om en minskning av fiskekvoterna som inte var i närheten av forskarnas rekommendationer. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht sade sig dock då vara nöjd med nivåerna.
Källor: SLU, Ekot och Regeringen