Igelkott. Foto: Erik Hansson
På många håll i Europa går det dåligt för igelkottarna och i Sverige bedöms de vara “nära hotade” enligt rödlistans kriterier. På Nya Zeeland anses de dock vara invasiva och ett så stort hot mot inhemska arter att de måste bekämpas.
På 1870-talet tog européer med sig igelkottar till Nya Zeeland för att kolonisatörerna saknade de populära djuren. Igelkottarna kunde snabbt etablera sig och sprida sig i landet. Inte minst eftersom de snabbt anpassade sig till det varmare klimatet där inte behövde gå i ide lika länge om vintern.
Nu har igelkottar spritt sig över i stort sett hela landet. På många håll lever det idag 2-8 igelkottar per hektar och de “vräker i sig” insekter, ödlor och markhäckande fåglars ägg så till den grad att de hotar flera inhemska arter. En av anledningarna till att det inte varit så hög prioritet att bekämpa deras framfart är att de gulliga djuren är så populära hos befolkningen.
“De måste stoppas”
Nyligen upptäckte naturvårdare till och med igelkottar så högt upp som på 2 000 meters höjd vid Mackenzie Basin. För att bekämpa deras framfart har man nu börjat testa med olika former av fällor.
– Deras framfart måste stoppas. Om vi skulle ta bort dem från det här området skulle här finnas dubbelt så mycket fåglar, säger forskaren Nick Foster till 1 News.
I Sverige uppmanas vi hjälpa igelkottar i våra trädgårdar. Till exempel genom att skapa rishögar och ställa ut vatten. På Nya Zeeland, där igelkottar egentligen inte hör hemma, uppmanar motsvarigheten till Naturvårdsverket folk att INTE ställa ut mjölk eller göra bon åt dem.
Liten dokumentär om igelkottar på Nya Zeeland
