Skyddsvärd, oskyddad skog i Orsa. Foto: Peter Turande
Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Orsa har gjort ett stort arbete med att inventera alla skyddsvärda naturskogar över 30 hektar i hela kommunen. Det ideella arbetet vill de nu att berörda parter tar hänsyn till när det gäller skötsel och skydd av skogar.
Orsa kommun beskriver sig som en vildmarkskommun och ska enligt sin framtidsvision för 2050 vara ”ett unikt centrum för upplevelser utomhus” i den ”orörda vildmarken och tystnaden”. Men det är en vision som blir allt svårare att leva upp till.
– Med nuvarande ”utveckling” kommer det år 2050 inte att finnas särskilt många skyddsvärda naturskogar kvar att skryta om. De kalavverkas för närvarande på löpande band, även ute i myrområden. De flesta naturskogar kommer att vara ett minne blott långt före 2050.
Så skriver Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Orsa i en ny rapport som sammanfattar ett omfattande arbete med att kartlägga höga naturvärden i Orsa kommuns sista större oskyddade naturskogar. Ett arbete som ett knappt 20-tal personer utfört helt ideellt.
– Egentligen är det myndigheternas och markägarnas ansvar att ta fram sådant här inventeringsunderlag, men det sker inte. Det kan inte vara upp till ideella föreningarna att inventera skogar innan de avverkas, skriver Naturskyddsföreningens skogsgrupp i Orsa.
De anser att skogbruket går ut över friluftslivet och turismverksamheten i området och inte minst mot alla de rödlistade arter som hittas i skogarna. Skogsgruppen hoppas att deras sammanställning och inventering ska “öka kunskapen och väcka medvetenheten om krisläget i skogen” och att den ska vara till “stor praktisk nytta i det fortsatta arbetet med att utveckla Orsa till en attraktiv kommun med vacker natur och trolska skogar – även år 2050”.
Oroväckande lite återstår
Rapporten beskriver Orsas skogar som allt mer fragmenterade och att det inte är speciellt mycket natur som återstår. Det handlar om sex skogsområden på över 200 hektar, sju områden bestående av en mosaik av myrmarker och skogar, drygt 20 områden i storleken 30-200 hektar och två särskilt skyddsvärda landskap. Utöver det finns det en hel del små områden på under 30 hektar, men för dessa ser det inte så ljust ut.
Sebastian Kirppu och Anton Björk hittar den starkt hotade svampen kolticka. Foto: Peter Turander
– Det verkar inte finnas någon som helst analys av naturvärden eller landskapstänk hos markägarna. Trots att så lite naturskogar finns kvar. Vi befinner oss i en djupt bekymmersam situation. Som tidigare nämnts behövs det en kartläggning av alla mindre naturskogsobjekt, ett arbete som brådskar. Vid inventeringar i södra hälften av Dalarna ser vi hur man ofta bara hittar skyddsvärda områden på några få hektar. Snart kommer det att vara lika illa i Orsa, skriver skogsgruppen i sin rapport.
Bland de som varit involverade i rapporten är Anton Björk, som i fjol vann Save the Forest Award, skogsbiologen Sebastian Kirppu och Bengt Oldhammer som länge kämpat för skogarna i området. Han berättar att alla kommuner i Sverige borde göra en sådan här rapport för att få nödvändig kunskap om vilka skogar som kan behöva skyddas.
När nu rapporten är klar innebär det dock inte att arbetet för skogsgruppen är över.
– Nästa steg är att kartlägga alla mindre skyddsvärda objekt samt inventera alla kontinuitetsskogar före skogsbruksåtgärder. Men det är politikernas ansvar att detta genomförs av de berörda myndigheterna. Ett ansvar de hittills inte visat på riksnivå, men som varje kommun med självaktning och intresse för natur skulle kunna organisera, säger Bengt Oldhammer.
