Sjön Laddjujavvri i Gijsras byområde. I bakgrunden syns Kebnekaise. Foto: “Laddjujavvri Kebnekaise“. Licenserat under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.lad
Frågan gäller om det är staten eller samebyn Girjas som har rätt att bestämma över småviltsjakt och fiske inom renskötselområdet runt byn. I Gällivare tingsrätt fick Girjas sameby rätt, men staten valde att överklaga domen. Den 23 januari 2018 meddelade hovrätten att de i stort sätt går på tingsrättens (och samebyns) linje.
– Hovrätten anser att samebyn har bättre rätt än staten att jaga efter småvilt och fiska på det aktuella området, men att det inte är fråga om en ensamrätt. De nuvarande reglerna om att länsstyrelsen prövar frågor om upplåtelse till andra anses inte strida mot grundlagen. Hovrätten fastställer därför att samebyn har bättre rätt än staten till jakt efter småvilt och till fiske, men till skillnad från tingsrätten avslår hovrätten byns yrkande om att utan statens samtycke kunna upplåta sin rätt till jakt och fiske, skriver hovrätten i sitt beslut.
Det är alltså inte frågan om ensamrätt till jakt och fiske.
– Det kan därför bli som tidigare att länsstyrelsen upplåter jakt och fiske. Jag är tämligen övertygad om att det kommer att överklagas. Det är ingen tydlig dom, den är luddig. Det är i dag för tidigt att säga vilka konsekvenserna blir. Jag tror inte någon av parterna är riktigt nöjda. Däremot är nog samebyn nöjd så till vida att hovrätten anser att staten är den förlorade parten. Rätten verkar dock inte ta ställning i kärnfrågan, säger Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent i Västerbotten, till Svensk Jakt.
Staten betraktas som förlorande part och ska därför betala alla rättegångskostnader.
Gällivare tingsrätt kom fram till att samer de senaste 1 000 åren har jagat och fiskat på Girjas samebys område och att samebyn därmed hade rätt till marken enligt ”urminnes hävd”. De får ensamrätt till att bestämma hur och var småviltsjakt och fiske ska bedrivas i markerna där samebyn bedriver renbete ovanför trädgränsen. Staten får inte längre upplåta jakt i området utan samebyns samtycke.
Domslutet anses vara av stor vikt för landets drygt 30 samebyar.
– Girjas sameby har banat väg för andra samebyar i Sverige. Och jag tror om domslutet förblir så här kommer vi att få se fler liknande mål. I hela Norden får nu samer se att det är möjligt att vinna såna här mål. Det kan inge hopp och kraft att föra liknande mål i andra länder, säger Aile Javo i Oddasat.
I förlängningen kan domslutet komma att handla om jakt- och fiskerättigheter i hela renskötselområdet, eller nästan halva Sveriges yta, skriver Sameradion.
Under rättegången har staten och statens ombud fått hård kritik. Bland annat för att samernas status som urfolk har ifrågasatts.
– Sverige har inte några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter till samerna vare sig dessa anses vara ett urfolk eller inte, sa statens ombud Hans Forssell under sin sakframställan.
59 forskare gav i somras staten hård kritik på DN Debatt och skrev bland annat:
– Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat.
Källor: Sameradion, SVT Norrbotten, Svensk Jakt, DN, P4 Norrbotten och SVT Sapmi
