Hur räddar man ett djur som nästan ingen sett?

Saolan (vietnamantilop). Foto: Silviculture via Vietnamese Wikipedia, CC BY-SA 3.0.

Saolan eller vietnamantilopen upptäcktes inte förrän 1992 trots att det är ett stort däggdjur. Fortfarande har inte ett enda exemplar setts i vilt tillstånd av forskare. Man vet därför inte mycket om arten. Förutom att det är hotat av utrotning. 

Ett par horn av saolan hittades i en by i Laos 1992 och en biolog kunde konstatera att det inte bara var en hittills okänd art utan ett nytt släkte. Ett levande exemplar fångades in 1996, men det skulle dröja ända till 2013 innan den första bilden på en vild saola togs. Sedan dess har inte mycket mer blivit känt förutom att arten är satt under hård press från illegal jakt och att det nu finns ett projekt för att rädda arten.

LÄS ÄVEN: • Ett av världens mest sällsynta däggdjur fångat på bild.

Bill Robichaud, en av världens ledande experter på arten, samlar nu in information om saolan från bybor i området. Dessutom arbetar han för att få deras stöd i bevarandet och hittills har det arbetet varit framgångsrikt. Eftersom den inte utgör något besvär för människorna i området får han stort gensvar. Många är nu engagerade för att rädda det skygga djuret som inte finns på någon annan plats i världen.

I dagsläget beräknas det finnas mellan 30 och 300 exemplar av djuret kvar. Hur många som funnits i Sydöstra Asien tidigare vet ingen, men troligen drabbades saolan, precis som många andra arter, hårt av Vietnamkriget. Bara i Laos föll fler bomber än i hela Europa under andra världskriget och dessutom ödelade napalmbomver stora områden skog.

Numera består hoten framför allt av 100 000-tals snaror som sätts upp i Annamite-bergen för att fånga djur som sedan säljs av tjuvjägare till den kinesiska marknaden. Saolan är dock inget eftertraktat byte, men kan mycket väl falla offer för snarorna. Med hjälp av lokala bybor och stöd från djurparker och andra organisationer har mer än 130 000 snaror samlats in och förstörts bara i fem olika områden sedan 2011. Det hjälper inte bara saolan utan även andra djur i området.

Eftersom dessutom många barn och ungdomar som lever i området engagerat sig för saolan genom att exempelvis samla in pengar och sprida information, hoppas Bill Robichaud nu att fler ska känna till att saolan finns och därmed också öka möjligheterna att rädda arten.

Källa: Nature