Turister som vaktar får – är det ett effektivt sätt att vårda naturen? Foto: Frida Hermansson
Fångar, turister, volontärer, EU och lajvrollspelare – det var några förslag på vilka som kunde hjälpa till att göra svensk naturvård mer kostnadseffektiv, som presenterades under Naturvårdsverkets konferens Mötesplats skyddad natur.
Naturvårdsverkets konferens “Mötesplats skyddad natur” samlade många av landets anställda på länsstyrelser och andra naturrelaterade myndigheter. Under två dagar diskuterades olika metoder att skydda natur.
Ett av seminarierna under konferensen handlade om “Alternativa finansieringsmöjligheter” för att länsstyrelserna och Naturvårdsverket ska kunna hålla nere kostnaderna för naturvård i Sverige. Det gavs en lång rad förslag på hur det skulle kunna göras.
Volontärer
I Dalarna har man börjat undersöka möjligheterna att använda volontärarbete i naturen. Maria Jons, naturinformatör på länsstyrelsen, gjorde en resa till Storbritannien för att se hur de jobbar där. I många andra europeiska länder finns det nämligen ofta volontärer som hjälper till i naturvårdsarbetet. Hon menar att det finns många positiva bieffekter av volontärarbetet. Exempelvis ökad samverkan, tillvaratagande av kunskap och intresse, ökad förståelse och insyn i naturvårdsarbete, samt inte minst att bortprioriterat arbete blir av.
– Man skulle kunna få hjälp med många enkla arbetsuppgifter. Förvaltning, arbete med hotade arter och på Naturum exempelvis, säger Maria Jons. Hon medger att det kan finnas en risk att entreprenörer som de tidigare anlitat ser volontärerna som ett hot, men tror att de kan fungera som handledare och därmed till och med kan få fler arbetstillfällen.
Eftersom de inte fått något uppdrag från Naturvårdsverket än så kan de inte börja med volontärer, men ett privat företag har hört av sig och vill anordna ”volonturism” – där turister betalar för att semestra i Dalarna och samtidigt hjälper till med att gräva upp lupiner.
Fångar, turism och volontärer i Finland
Hanna-Leena Keskinen, från finländska motsvarigheten till Naturvårdsverket, berättar att de jobbar mycket med volontärer i Finland. Idag anlitas 3400 volontärer årligen och de utför arbetsuppgifter som motsvarar 28 arbetsår till ett värde av 1 miljon euro (nästan 10 miljoner kronor). De använder sig bland annat av “Friends of the National Parks”, där folk adopterar monument eller en plats och lägger ned volontärarbete genom att sköta den. Andra volontärer hjälper till att bevaka hotade arter och det anordnas även “conservation camps” då det rensas bort buskar eller liknande enklare åtgärder.
Turister är en annan målgrupp för naturvårdsarbete i Finland. 3600 personer har anmält intresse för att vara fåraherdar under en vecka på den finska landsbygden. “Volonturisterna” betalar mellan 3500 och 4000 kronor per vecka för att få hjälpa till i naturen.
Sedan 1997 jobbar Finland också med fångar. Det ges betalt per fånge som anlitas och de får göra olika sorters restaureringar i naturområden. De tar ansvar för att lära upp dem och för transporter, men har inget ansvar för om fångarna skulle rymma – det sköter fångvården. Arbetet är populärt bland fångarna eftersom de får komma ut i naturen och för den finska naturvården ger det både intäkter och arbetsinsatser.
Landsbygdsprogrammet
Peter Jonsson på länsstyrelsen i Västerbotten berättade om ett projekt kring den igenväxta slättsjön Brånsjön. Förr var det en viktig rastlokal för fåglar, men i början av 2000-talet hade videsnår och björkar helt täckt in sjön och den forna biologiska mångfalden var begränsad. Dessutom var ägarestrukturen i området väldigt snårig.
Länsstyrelsen pratade med de olika ägarna, sökte pengar från Landsbyggdsprogrammet (LBP), fick godkänt i januari 2010 och satte i april samma år igång med arbetet med att rensa området från sly och träd. Två år senare är Brånsjön åter en rik fågellokal, som hålls öppen av ett gäng nötkreatur.
EU
Niclas Bergius från länsstyrelsen i Västmanland talar sig varm om EU:s Life-projekt och specifikt om Life-TAIGA. Han berättar att EU ger upp till 60 procents medfinansiering och att det nu inletts ett projekt med naturvårdsbränningar. 14 län i Sverige medverkar och de ska under 2015-2019 bränna 2000 hektar i 120 områden för att gynna hotade arter och den biologiska mångfalden. Pengarna kommer till hälften från EU.
Naturvårdsbränningar med EU-medel kan vara ett effektivt sätt att vårda naturen. Foto: Maths Nilsson
Långtidsarbetslösa och nyanlända
Fredrik Gunnarsson på Skogsstyrelsen berättar att de länge samarbetat med Arbetsförmedlingen för att hitta praktikplatser åt grupper i samhället som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Han har också sedan i år arbetat med att försöka få in nyanlända i “de gröna näringarna” och naturvården.
Enligt Fredrik Gunnarsson kommer 340 000 personer vara arbetslösa 2017 och 75 procent av dem har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Han menar att praktik i de gröna näringarna kan ge fördelar så som att lära sig språket, få en gemenskap, arbetsträning, bättre hälsa och referenser.
Lajvare
En representant från spelföreningen Sverok berättar att de fått låna en stuga i Tyresta nationalpark för att kunna ägna sig åt lajvrollspel i skogen. Som motprestation städade de i området och utförde någon enklare naturvård. Även personal på Tyresta nationalpark var mycket nöjd med det upplägget.
Långsiktighet
Under seminariet uttrycktes flera gånger åsikten att det är ett problem att politiken är väldigt kortsiktig. Antalet anställda varierar mycket beroende på vilka som sitter i regeringen och det efterfrågades mer långsiktiga lösningar för att lättare kunna skapa effektiv naturvård.
