Hundratals almar tas ned i Stockholm – almsjukan sprider sig

Alla Sveriges tre arter av almar (skogsalm, vresalm och lundalm) är klassade som akut hotade i rödlistan. Skogsalmen är den mest spridda i landet och de senaste 100 åren har antalet skogsalmar halverats. Enligt SLU Artdatabanken förväntas trädet minska med hela 95 procent de kommande 100 åren.

Anledningen är att almarna är hårt drabbade av almsjukan och för de träd som smittas är framtiden dyster. På bara några veckor kan ett insjuknat träd dö.

Drabbar även andra arter

Almsjukan innebär troligen inte att almarna kommer utrotas, unga exemplar kommer fortsätta sprida sig i landskapet, men de hinner sällan bli så gamla och eftersom mängder av andra arter är knutna till träden kommer det få stora konsekvenser för den biologiska mångfalden. Inte mindre än 233 arter är mer eller mindre än beroende av almar.

Allt värre situation i Stockholm

I Stockholm har det i snitt avverkats 300 almar om året sedan 1998 på grund av sjukdomen. 2022 gjordes en inventering av almsjuka almar och det konstaterades att cirka 600 träd var drabbade. Efter 2021 års inventering avverkades 540 almar och ytterligare 600 ska ha avverkats under 2022 enligt Mitt i. Vintern 2023/2024 ska hela 700 almar fällas enligt SVD och det kommer märkas för stadens invånare. 300 av dem står i innerstaden och 80 av dem är stora med en diameter över 50 centimeter.

– Sannolikt har antalet almsjuka almar ökat då almsplintborren svärmar mer än en gång, förmodligen på grund av att den varma perioden har varit längre än normalt de senaste åren, skriver Stockholms stad.

Träden avverkas för att hindra smittan från att sprida sig vidare till andra almar.

Dyster framtid, på fastlandet

Det är långt ifrån bara Stockholm som är drabbat av almsjukan. Det gäller hela Sverige och Europa. Men på en plats har kampen varit någorlunda framgångsrik. På Gotland finns troligen det största beståndet av alm i hela Europa med ungefär en halv miljon almar. Men även här blir allt fler träd smittade. 2020 hittades 2 600 smittade almar. Två år senare hade antalet mer än fördubblats till 5 400, rapporterar SVT Gotland. Genom att försöka hitta smittade almar är tanken att försöka ta bort dem och på så sätt stoppa spridningen.

Karin Wågström på Skogsstyrelsen, som 2019 vann SLU Artdatabankens naturvårdspris för de framgångsrika insatserna mot almsjukan på Gotland, berättade för Natursidan i en intervju om almarnas framtid i landet:

– På fastlandet kan man säkert förvänta sig att de flesta almar försvinner, om de inte redan har gjort det. Det kommer alltid att finnas enstaka träd kvar, dit almsplintborrarna inte hittar eller av andra orsaker, men det kommer ju förmodligen inte att växa upp många nya almar som bildar bestånd och blir gamla och kan bidra till alla de biologiska värden som en alm kan göra. Alm som bärare av värdefull biologisk mångfald kommer vi förmodligen inte att kunna uppleva i framtiden.

I Stockholm görs även försök med att vaccinera almar mot almsjuka. Hittills har ungefär 200 almar med högt bevarandevärde vaccinerats och det måste upprepas varje år. Men metoden är långt ifrån hundraprocentig. Almarna kan fortfarande smittas via rötterna och vaccineringen hjälper inte mot redan smittade almar.

Läs även

• Alla Natursidans artiklar om almsjukan
• Eldsjälen som kämpar för almens överlevnad
• Så kan Gotlands hotade almar överleva

Källor: Artfakta, DN, SVD, Stockholms stad, SVT och Mitt i