Hotade arter upptäckta i skogar som ska avverkas

I över 30 års tid har “Forskningsresan i naturvårdens utmarker” inventerat avverkningshotade skogar med höga naturvärden. Genom åren har det lett till att flera skogar skyddats och att hundratals människor lärt sig känna igen skogar som är extra viktiga att bevara. Årets resa gick till några av Västernorrlands få återstående naturskogar.

Under en vecka samlades återigen naturvänner för att inventerar intressanta och hotade skogsmiljöer med höga naturvärden och för att lära sig mer om hur man känner igen dessa skogar. Det ideella inventeringsarbetet som samtidigt är en kurs i skogens arter och ekosystem går under namnet “Forskningsresan i naturvårdens utmarker” och har arrangerats av Naturskyddsföreningen sedan 1991. De senaste åren har även föreningen Skydda skogen varit arrangör. Målet med resorna är att inventera Sveriges sista oskyddade norrländska naturskogar.

40-50 deltagare brukar vara med varje år tillsammans med kunniga ledare och resan är populär. Platserna brukar snabbt bli uppbokade. Joakim Karlsson, som är en av deltagarna i år, berättar att det var en stor bredd när det kommer till ålder, förkunskaper och vilken ingång deltagarna har.

– Vissa är helt nybörjare på naturvårdsarter men vill lära sig och engagera sig för skogen. Andra är skogsägare med intresse för levande skogar. Och så finns det väldigt artkunniga personer som inventerat skog länge och delar med sig av sin kunskap till oss andra, berättar Joakim Karlsson.

Varje år sedan starten 1991 besöker Forskningsresan avverkningshotade skogar med höga naturvärden och det finns exempel på när deltagarnas arbete lett till reservatsbildning. Bland annat har det nyligen beslutats om att bilda ett naturreservat i Rävdalen, Koskullskulle, som Forskningsresan inventerade 2017. Även i den lyckade kampen för ett naturreservat i Messlingen i Härjedalen var Forskningsresan delaktig, och även andra avverkningar har stoppats.

– Forskningsresan har också gett myndigheter ett viktigt kunskapsunderlag om vilka naturvärden som finns. Ibland i helt oinventerade skogar med mycket få artrapporter som Forskningsresan i Björkvattnet 2018, berättar Joakim Karlsson.

I år besökte ni skogarna vid Torpshammar. Kan du berätta lite om varför ni valde att åka dit?
– Forskningsresan ska verka i “naturvårdens utmarker”, och sätter luppen på skogsområden som kanske inte fått så stor uppmärksamhet tidigare. Trakterna där vi var i år har påverkats hårt av det moderna skogsbruket. Andelen formellt skyddad skog av den produktiva skogsmarken är i Västernorrlands län bara 1,7 % enligt SCB. Med den siffran är man det näst sämsta länet i Sverige. Därför är det såklart viktigt att göra en insats och kämpa för det som finns kvar. Majoriteten av de områden vi besökt har också liggande avverkningsanmälningar, trots att det är skogar med mycket höga naturvärden.

Hur gick inventeringarna?
– Vi har hittat ett stort antal rödlistade och flera fridlysta arter. Några exempel är kritporing (akut hotad), kolticka (starkt hotad), urskogsporing (starkt hotad), urskogsticka (starkt hotad), trolldruvemätarlarv (starkt hotad), doftticka (sårbar), laxporing (sårbar) och laxgröppa (sårbar). Många områden har haft riklig förekomst av knärot och vi har sett flera tretåiga hackspettar. Alla skogar har varit fina med höga naturvärden. I ett område norr om Fränsta har en ny väg anlagts i extremt storblockig och svårtillgänglig terräng för att utföra de planerade avverkningarna.

Vad tänker du om att dessa skogar riskerar att försvinna?
– Jag tycker det är extremt skrämmande, ledsamt och provocerande på samma gång. Att det får gå till så här och att bolagen, staten och kyrkan är så ansvarslösa. Jag tror många med mig upplever en stress i att om skogar som dessa ska skyddas är det ofta beroende av ideellt engagemang, om det ens lyckas. Att miljöcertifierade bolag kan planera och utföra såna här sanslösa avverkningar utan att något händer och utan att myndigheterna sätter stopp är helt galet. Insikten i hur lite spillror naturskog som finns kvar i ett landskap av kalhyggen och monokulturer skapar en stor sorg och skräck inför hur extrem påverkan vi människor och jakten på ekonomisk vinst har haft på planetens ekosystem.

Ett sätt att hantera den här sorgen och skräcken är att dela den med andra och känna att man gör något. Många av deltagarna blev också arga och ledsna över situation, men samtidigt hittar de likasinnade, knyter kontakter och tar med sig kunskap hem.

– Många har påtalat den kollektiva kraft som vi tillsammans kan utgöra.

Läs även:
• Ideella krafter har inventerat alla skyddsvärda skogar i Orsa
• Boken som lär dig läsa skog
• Domstol stoppar avverkning av populär ”trollskog”
• Skogsstyrelsen slutar registrera nyckelbiotoper – blir upp till markägare
• Kalavverkningarna fortsätter i skyddsvärda Venjans Skogsrike
• Naturvärden utplånas när granbarkborrar bekämpas