Holmen som blivit en succé för markhäckande fåglar

På en liten holme i Skanör, som bara är 80 x 100 meter, har det i år slagits rekord med häckande fåglar. Över 1300 bon av 13 arter, varav flera är med på rödlistan som “nära hotade”. Natursidan har pratat med eldsjälen som ligger bakom mycket av framgången.

Det var ett “förbluffande” rekord som slogs i år på Landgrens holme vid Skanör. På den lilla ön häckade minst 1309 par fåglar av 13 arter. Bland annat över 700 par skrattmåsar, över 300 par kentsk tärna (klassad som “nära hotad”), 7 par småtärnor (“nära hotad”), 9 par silvertärnor och 228 par skärfläckor (“nära hotad”), men även rödbenor, ejdrar och ett par skedänder.

– Kläckningsframgången för både skärfläckor, skrattmåsar och tärnor är i år större än någonsin, berättar eldsjälen Mikael Karlsson som lägger ner mycket tid på att räkna fåglarna och att se till att holmen blir så framgångsrik som möjligt.

– Förra året rövade kajor många skärfläckebon och alla småtärnor, fortsätter han. I år var det inte så många kajor. Kanske blev de störda av mängden häckande fåglar. De kajor som kom, ägnade sig mest åt att sno tobis och annan fisk från de kentska tärnorna. Knappast någon äggrövning har skett, varför de flesta skärfläckor och tärnor framgångsrikt kläckte.

Dessutom verkar det ha varit ett mindre hot från kråkor och räv sedan skärfläckorna vandrat norrut med sina ungar och därmed klarat de första kritiska dagarna. Ett stort antal månadsgamla och snart flygga skärfläckeungar finns nu längs kusten upp mot Knösen, berättar Mikael Kristersson.

Stor framgång för kentsk tärna

– På holmen har jag hittills ringmärkt 323 kentsk tärnungar och i en del sena bon kläcks fortfarande nya ungar! Jag tror det blev över 400 kentska bon till slut med två ägg i varje.

Det kan jämföras med att det 2015 bara beräknades finnas någonstans mellan 1000 och 2100 individer i hela Sverige och att det från 1940-talet och 2017 inte häckade ett enda par kentska tärnor i området i Skanör. 2018 testade dock Mikael Kristersson en ny metod för att få tärnorna att stanna kvar och häcka på ön. Han satte ut vettar – fågelmodeller i trä eller plast som liknade kentska tärnor. Fem dagar senare var tolv par på plats som häckade redan första året. Sedan dess har antalet ökat stadigt.

Bete och skydd

Mikael Kristersson berättar att en av anledningarna till att Landgrens holme blivit så lyckad som häckningslokal för flera arter strandängsfåglar är att den betas av kreatur varje år så att den inte växer igen. Men huvudanledningen är att de varje år ringar in holmen med ett strömförande nätstängsel på glasfiberstolpar samt nät utan el under vattnet som håller räv och andra fyrfota predatorer ute. Dessutom fångas eventuella minkar i fällor som alltid är ute. Stängslet tas in efter häckningen i augusti så att kreaturen kan komma ut och beta av och skapa en fin biotop inför nästa vår.

Slutligen hålls vattnet på ett lagom djup runt holmen, vilket “skapar trygghet för skärfläckor och andra häckfåglar” enligt Mikael Kristersson.

– En bidragande faktor är också att det kollektiva skyddet från många individer och arter attraherar fler och fler, mängden är en trygghetsfaktor i sig och kentska tärnor häckar nästan alltid i närheten av skrattmåskolonier.

Tyvärr är rekordhäckningen ingen allmän trend i området. Utanför inhängnaden är det tufft för markhäckande fåglar.

Har du något tips till andra som skulle vilja göra liknande insatser för markhäckande fåglar?
– Det är svårt att råda andra hur man skyddar områden, förutsättningarna är så olika. Här på Landgrens holme har det varit avgörande att skapa en rävfri zon som fristad för strandängshäckande fågel. Och att vi satte ut tio vettar 2018.