Högsta instans stoppar avverkning som kan skada tretåig hackspett

I området i Örnsköldsvik, där både tretåig hackspett och berguv konstaterats, ville markägaren avverka skog. Skogsstyrelsen beslöt till slut om ett förbud mot avverkning inom ett visst område med ”påtagligt stor mängd naturvärdesträd”.

Birdlife Sverige ansåg att det inte lämnades tillräcklig hänsyn till fåglarna och överklagade beslutet till Mark- och miljödomstolen, som dock avslog överklagan. I den högsta instansen, Mark- och miljööverdomstolen, dömdes däremot till fåglarnas fördel. Domstolen förbjuder fortsatt avverkning i området i Örnsköldsvik och Skogsstyrelsen tvingas göra en ny bedömning beträffande tretåig hackspett och berguv.

MÖD lägger i sin dom särskild vikt vid en habitatmodell, som är framtagen på initiativ av BirdLife via Sveriges lantbruksuniversitets uppdragsverksamhet. Med hjälp av denna modell kunde det konstateras att den norra delen av avverkningsområdet kan utgöra en lämplig livsmiljö för tretåig hackspett. Därför anser MÖD att det behövs en ytterligare utredning och förnyad bedömning om hur hackspettarna påverkas av en avverkning.

Även för berguven anser MÖD att det finns en risk att den anmälda avverkningen kommer i konflikt med bestämmelserna i 4 § artskyddsförordningen och att målet därför bör återförvisas till Skogsstyrelsen för fortsatt behandling. MÖD skriver att Skogsstyrelsen “borde ha kunnat skaffa sig denna kunskap [om berguvarnas förekomst i området]”, men att man inte kan ta ställning till om “förutsättningarna för hänsynstagande är uppfyllt samt om åtagandet, i så fall, är tillräckligt”. MÖD anser att Skogsstyrelsen bör hantera detta.

Birdlife Sverige nöjda

Daniel Bengtsson, Fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige kommenterar domen så här för Natursidan:

– Vi ser givetvis mycket positivt på att MÖD tilldömer vår habitatmodell för tretåig hackspett ett juridiskt bevisvärde, samtidigt som det nu återigen slås fast i högsta instans att såväl markägare som Skogsstyrelsen har en skyldighet att uppfylla miljöbalkens krav på kunskap om vilka arter som finns i den skog som ska avverkas. MÖD skapar här också ytterligare rättspraxis för att skydda den tretåiga hackspettens revir, även om den kända häckplatsen ligger 250 meter utanför avverkningsanmälan.

Han påpekar också att ett annat uppmärksammat mål under sommaren 2023 (M 293-22) fick ett liknande utfall. Återigen ville en markägare avverka skog med skyddsvärda arter (tjäder och fladdermöss) och återigen bedömde MÖD att Skogsstyrelsen behövde göra en ny utredning för att avgöra om den planerade åtgärden kan genomföras utan att det strider mot artskyddsförordningen. I det här fallet ansågs det också nödvändigt med en 500 meter bred ”skyddszon” för fladdermöss, som sträcker sig utanför området som anmälts för avverkning.

Läs även

• Dom: Skogsägare har rätt till ersättning
• Nya regler för fridlysta fåglar och skogsbruk
• M, C, KD och SD vill försvaga artskyddet
• Skogsstyrelsen: Domstolsbeslut kräver ökad hänsyn för djur och växter

Källa: Dagens juridik och Mark- och miljööverdomstolen