Floden Goul på Irland. Foto: Sarah777,Public Domain
Den första global studie av läkemedelsrester i floder visar att det finns potentiellt giftiga halter i mer än var fjärde och att det hittills varit ett underskattat problem i delar av världen.
Prover samlades in från 258 floder i över 100 länder. 36 av dessa har aldrig tidigare undersökts efter läkemedelsrester. Efter att 86 olika institut från hela världen sammanställt resultaten upptäckte forskarna att även om det fanns högst andel föroreningar av läkemedelsrester i fattigare länder med en äldre befolkning så upptäckte de föroreningar i vatten på alla kontinenter. De fann också att de mest förorenade floderna var de som undersökts minst; i Afrika söder om Sahara, Sydamerika och delar av södra Asien.
– Vi har känt till i över två decennier nu att läkemedel tar sig ut i vatten där de kan påverka biologin hos levande organismer. Men ett av de största problemen vi har ställts inför när vi tar itu med den här frågan är att vi inte har varit särskilt representativa i vår övervakning av dessa föroreningar. Nästan all data var fokuserad på ett fåtal utvalda områden i Nordamerika, Västeuropa och Kina, berättar John Wilkinson, en av de inblandade forskarna.
När det nu undersökts ett större antal av världens floder är slutsatsen att mer än en fjärdedel av floderna hade så höga halter av läkemedel att det kan vara farligt för de organismer som lever i floderna.
– Därför utgör förorening av läkemedelsrester ett globalt hot mot miljön och mänsklig hälsa och mot att uppnå FN:s hållbarhetsmål, skriver forskarna i sin slutsats.
Beroende på läkemedlen kan de höga halterna ta sig olika uttryck, men vanliga effekter är problem med reproduktion, samt förändrade beteenden, fysiologi eller hjärtrytm. Bland de vanliga höga halterna fanns antibiotika, betablockerare som används för högt blodtryck och allergimedicin.
I Sverige var det Fyrisån som undersökts. Här låg snittet på 500 nanogram per liter, vilket var lågt globalt sett, men ändå betydligt högre än de vattendrag där de lägsta koncentrationerna uppmättes.
– Eftersom vi visar att tillgång till reningsmetoder och reningsverk tydligt förbättrar vattenkvaliteten hoppas jag studien kan bidra till projekt som finansierar och utökar avloppsrening där det behövs som allra mest. Jag hoppas också att den kan bidra till insikter om att de läkemedel vi kan köpa på apoteken här i Sverige, kan ha ett stort avtryck på miljön i de länder de tillverkas, säger Anna Sobek, professor vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.
Källor: University of York, Stockholms universitet och PNAS
