Historiskt avtal skyddar över 30 skogar efter 30 års kamp

För att rädda skogar från avverkning gäller det att ha tålamod och envishet, men också ett bra socialt nätverk och förmågan att inte bli bitter. Det menar Mats Karström, som nu fått igenom skydd av ytterligare nästan 15 kvadratkilometer skog i Jokkmokk, nära Vuollerim.

Det är ett historiskt avtal om skydd av natur har träffats i Jokkmokks kommun. Skogsbolaget SCA, Länsstyrelsen i Norrbotten, Naturvårdsverket och skogsgruppen Steget före är överens om att skydda nästan 15 kvadratkilometer skog. Staten kommer ersätta SCA för åtta naturreservat och för 17 områden sluts naturvårdsavtal utan ersättning där det enbart tillåts naturvårdsskötsel och inget brukande av ekonomiska skäl.

En som gläds lite extra mycket åt detta är Mats Karström, biolog, lärare, grundare av organisationen Steget före och en av Sveriges främsta kämpar för skogen. Han har brottats med skyddet av de här skogarna i 30 års tid efter att han var med och upptäckte deras höga naturvärden i slutet av 80-talet. Längs den långa vägen har staten köpt in sju områden som naturreservat, men det är först nu som det slutgiltiga avtalet undertecknats om återstående skogar. Sammanlagt beräknar Mats att han lagt ungefär ett helt års ideellt arbete på att få till det här avtalet. Ungefär lika lång tid la han på Jielkká-Rijmagåbbå – ett annat område i närheten av Jokkmokk på ungefär fem kvadratmil(!) som också skyddats. Det är inga små arealer som han varit med och räddat för framtiden.

Firade med inblandade

När Natursidan får tag på Mats Karström har de nya skyddade områdena nyligen invigts på en liten tillställning. På plats var journalister, personal från länsstyrelsen, drygt tio personer från SCA, vänner och bekanta som bor i området. Det kom till och med gamla chefer som slutat på SCA, men som ville vara med när det här mastodontprojektet till slut gick i mål.

– Det var väldigt trevligt att se så många som varit med och kämpat för det här genom åren. Det var väldigt bra stämning, berättar Mats Karström.

En del av anledningen till den goda stämningen var säkerligen att alla, trots allt, var överens till slut. Det är långt ifrån självklart i alla sådana här fall. Mats Karström är dock väldigt noga med att lyfta och hylla insatserna från alla sidor. Han berömmer SCA, länsstyrelsen och Naturvårdsverket, men också många andra som uppmärksammat kampen genom åren och som hjälpt och stöttat honom.

Hur bär man sig åt?

Någon manual på hur man lyckas skydda så stora naturområden är svår att ta fram. Men några ledord verkar vara envishet, noggrannhet och dialog. För att orka med att driva en sådan här fråga i över 30 år med tuffa motgångar som lätt kan tynga ned de framsteg som också gjorts så krävs det tålamod, en stark vilja att förändra, men också orken att fortsätta. Det är lätt att känna sig liten, ensam och överkörd när man sitter bland högar av dokument, avtal, kartor, gamla rapporter och griper efter nya argument och infallsvinklar. Men i Mats fall har han hela tiden kunnat hitta ny ork genom sina elever på skolan där han är lärare, från sin fru Ginger och från alla de människor runt om i landet som följer och vill stötta honom.

– Storheten är kanske att inte bli bitter på vägen. Att hitta personer som lyfter och stöttar varandra och att fira framgångarna. Det gäller att klara och orka med kampen. Jag har vänner som blivit sjuka längs vägen, till och med av själva kampen. Då är det lätt att tänka att man kanske hade kunnat hjälpa varandra mer? Jag borde kanske själv oftare bett om hjälp genom åren – jag vet ju hur viktigt det kan vara. Det som har räddat mig är nog mitt sociala sammanhang och alla som stöttat. Annars hade jag aldrig orkat.

Stödet från lokalbefolkningen har varit lite extra viktigt. De allra flesta i Jokkmokk är positiva till insatserna för att skydda skogarna och det är många som hör av sig till Mats, tackar honom och berättar hur trötta de är på att se nya kalhyggen som dyker upp i närnaturen.

Metodik och noggrannhet

Rent konkret är det dock viktigt att ha en bra grund att stå på för att en avverkning ska kunna stoppas. Det behövs en bra metodik för att kvantifiera naturvärden och det har Mats varit med och tagit fram med Steget före. Kunniga personer behöver inventera området på arter och kunna visa att det finns höga naturvärden och var de finns. Ju noggrannare det görs desto bättre.

– När du inventerar – sätt gränser för vilka områden som bör skyddas och glöm inte att namnge skogen om den inte har något namn. Det är viktigt. Därefter kan man börja jobba med att få till ett skydd. Var så konkret som möjligt så att inte motståndaren får sätta gränserna för det skyddade området.

Det är också viktigt med en dialog med alla berörda parter och en förståelse för att man kanske behöver komma fram till en kompromiss i vissa fall.

– Är det ett miljöcertifierat bolag och det finns höga naturvärden i skogen så ska bolaget skydda den. Om de inte förstår det måste man kanske gå vidare till myndigheter och media. Det är också viktigt att förhandla på ett konstruktivt sätt och få till kompensation när motståndaren har gjort fel. Om ett miljöcertifierat bolag har avverkat skyddsvärd skog kanske de lättare kan gå med på att skydda ett annat område?

Behöver inte uppskatta konflikter och hårda tag

En viktig detalj som Mats också nämner är att vara väl förberedd till de möten som sker. Dessa kan ofta vara avgörande och då gäller det att ha på fötterna och veta vad som gäller och vad man vill. Det kan kanske låta som att man måste vara en stenhård förhandlare som pekar med hela handen och älskar att befinna sig i hetluften, men så är inte fallet.

– Jag har aldrig behövt höja rösten under de här senaste åren. Jag är fruktansvärt naiv och hatar konflikter. Jag vill lösa alla konflikter som uppstår och absolut inte lura någon. Alla ska bli rimligt nöjda, men jag ger aldrig upp försöken att hitta nya argument och lösningar. Det gäller att låsa upp låsningar som uppstår, prata med folk och ta dem och deras åsikter på allvar. 

Politiker har det yttersta ansvaret

Mats poängterar också att det ofta kan bli förenklade och konfliktfyllda vinklingar i media och att det ofta blir alldeles för svart eller vitt. Men det är inte så enkelt som att ena “sidan” vill kalavverka allt. Det är många skogsägare som hör av sig till honom och vill ha hjälp med att få ett permanent skydd av deras skogar och det finns personer på skogsbolagen som har stor förståelse för ekologi och naturvärden.

– Vi får inte heller glömma att det egentligen är ett politiskt ansvar. Det är ju en skam för landet att det är tillåtet att avverka gammelskog. Vi har så lite kvar och allt borde skyddas. Vi behöver en lagstiftning som skyddar dessa skogar och det behövs både morot och piska för skogsindustrin så att de agerar rätt. Vi klarar i dagsläget inte våra mål för biologisk mångfald. 

Hade fler politiker tagit skydd av skog på allvar och avsatt en ordentlig budget till det så skulle konflikterna minska kraftigt. Kanske skulle de också minska om fler fick följa med en kunnig och entusiastisk biolog i skogen?

– Jag är övertygad om att de flesta människor kan bli berörda av naturen. Jag har aldrig haft en elev som inte blir berörd när fåglarna på matningen landar i handen på dem. Men alla kanske inte har haft någon som visat och berättat om arterna och deras sätt att leva. Då är det ju inte så lätt att bry sig om dem. Livet blir så mycket större med den här kunskapen.

En ny fas inleds

Nu när Mats och alla andra inblandade nått i mål med ytterligare nästan 15 kvadratkilometer skog så innebär inte det att han är redo att slappna av och vila på lagrarna.

– Jag har ju ett stort arbete med Sveaskog också. Det ska jag sätta igång med nu. Det handlar om 39 skogar som till och med är större än SCA-skogarna. Jag vill få till naturreservat eller naturvårdsavtal i dem. Det kommer inte bli helt lätt att få med både Sveaskog och länsstyrelsen på det. Sedan har jag några skogar jag vill få till med Vattenfall också.

Så du känner dig fortfarande inte riktigt nöjd?
– När jag går i mål med Sveaskog och Vattenfall – då har jag nått målet med att skydda 200 skogar. Jag hoppas att jag kan känna mig nöjd då.

Men du glömmer väl inte att fira dina framgångar?
– Nej jag tänkte faktiskt åka till någon av skogarna som skyddats och bara ställa mig i skogen och skrika. Ungefär som Ronja Rövardotter. Bara för att få känna efter.