Ännu en sommar har passerat med utbredd extremvärme och torka. Författaren och journalisten Izabella Rosengren kom nyligen ut med en bok om hur det är att leva i en allt varmare värld. Hon berättar att vi påverkas en hel del av värme – även i Sverige.
2022 inleddes med extrem torka på många håll i världen, under våren konstaterade forskare att det blir allt vanligare med ”blixttorka” och samtidigt drabbades Kalifornien av ännu en rekordtorka. Under sommaren var det återigen dags i stora delar av världen, Europa upplevde sin värsta torka på 500 år och i augusti klassades situationen i Kina som den allvarligaste som någonsin uppmätts.
Värmerekord, torka, extremväder och global uppvärmning är återigen aktuellt och boken “Hetta” av Izabella Rosengren handlar om hur vi människor ska klara av att leva i en allt varmare värld. Den inleds med en berättelse om hur författaren själv drabbades av värmeslag och blev helt utslagen. Som tur var fick hon snabbt hjälp, men händelsen fick henne att fundera över hur värme drabbar oss människor.
– Vi påverkas väldigt mycket av den temperatur vi lever i. Vad gäller värme är det såklart individuellt hur varmt som är för varmt, men generellt kan sägas att när vår kropp tycker att det är för varmt så sätts vårt värmeregleringssystem igång, berättar Izabella Rosengren.
Kroppen aktiverar då bland annat svettkörtlarna och transporterar mer blod till huden för att kyla av oss när vi svettas. Eftersom det är ganska mycket blod som omdirigeras (upp till 40 procent) är det också påfrestande för hjärtat.
– Det är därför som hjärt- och kärlsjuka ligger risigt till i en värmebölja, för att hjärtat får arbeta hårdare. När vår kroppstemperatur stiger påverkas våra celler och proteinerna i cellerna och vissa av dem förstörs för alltid när de blivit “upphettade”. Det är som att koka ett ägg – det går inte att göra ogjort. När vi svettas blir vi dessutom snabbt uttorkade. Kombinationen av en ökad kroppstemperatur och uttorkning gör att organ efter organ lägger av och till slut sluta kroppen att fungera och i värsta fall dör vi.
Men det är inte bara en fysisk förändring. Även vårt psyke påverkas av värmen. Forskning har visat att vi både blir “dummare” och mer aggressiva när det är varmt.
– Det beror på att hjärnan bortprioriterar de kognitiva funktionerna som till exempel inlärning och minne för de mer basala funktionerna som ren överlevnad. Aggressiva blir vi av samma anledning – hjärnan prioriterar andra funktioner helt enkelt. Detta innebär såklart inte att folk som lever i varma klimat är dumma och arga, dessa “störningar” gäller främst när ovana personer utsätts för värme. Människor i varma klimat har sedan länge lärt sig att leva med värmen och vet vad som funkar och inte.
De flesta tänker kanske på betydligt varmare länder när det gäller att drabbas av hög värme, men hur tror du att vi i Sverige kommer påverkas av de allt högre temperaturerna i framtiden?
– Vi är väldigt lyckligt lottade som, trots att uppvärmningen går snabbast här i norr, troligtvis inte kommer att uppleva så många månader med temperaturer över 40 grader. Vi kommer lindrigt undan jämfört med till exempel Medelhavsländerna. Många gillar att det blir lite varmare här och jag håller med – det är härligt när vi får känna på semestervärmen och lajva Italien- och Spaniensemester på hemmaplan. Med det sagt så innebär det inte att vi inte påverkas. Eftersom vi inte är vana vid värme krävs det inte heller särskilt höga temperaturer innan vi påverkas negativt. Vi lever på ett sätt som inte tillåter värme och vårt samhälle är uppbyggt runt kyla. När det blir varmt står vi handfallna och exempelvis förskolor, skolor och äldreboende börjar koka. Även om vi inte kommer att få se samma dödstal som i värre drabbade länder så innebär det inte att det inte kommer att bli jobbigt. Livet kommer att bli riktigt jobbigt – det tror jag folk har fått känna på bara denna sommar. Här i Lund har det i alla fall varit varmt och fuktigt väääääldigt länge.
Kan vi lita på teknikens under?
I värmeböljor rapporteras det gärna i media om slutsålda fläktar och rekordförsäljning av luftkonditionering. Samtidigt har rika länder på varma platser tagit till allt mer extrema metoder för att mota hettan. Qatar har till exempel börjat med luftkonditionering utomhus för att tackla upphettningen. Redan för tre år sedan gick minst 10 procent av världens el går till att kyla ned bostäder. Sedan dess har AC-utbyggnaden fortsatt i lika rask takt som värmerekorden. Inom knappt 30 år kommer air conditioner-marknaden troligen tredubblas.
Izabella Rosengren tycker det är dumt att tro på tekniska lösningar för den globala uppvärmningen.
– Vi ser gång på gång att det inte går att förlita sig på tekniken. När alla sätter igång luftkonditioneringen överbelastas elnätet och det blir strömavbrott vilket leder till att man blir mer utsatt än tidigare. Och vem vill spendera hela sitt liv inomhus i ett kylt rum? Vi måste lära oss att leva med värmen och lära oss av kulturer som har gjort detta i urminnes tider.
Men det tycks framför allt vara kortsiktiga lösningar som luftkonditionering, som världens ledare fokuserar på. I långa loppet förvärrar de bara situationen. Man kan också fråga sig hur dagens elpriser kommer påverka folks vilja att ha igång luftkonditioneringen?
– Vad som behövs och vad som kommer att krävas är stora samhällsförändringar. Vi kommer inte att kunna producera och arbeta lika mycket i ett varmare klimat för då dör vi. Vi måste ställa om och kuva oss under värmen. Det är svårt att ens föreställa sig, men det är den långsiktiga lösningen, säger Izabella Rosengren och fortsätter:
– Att leva i värme kan vara ack så härligt! Jag själv uppskattar verkligen hur värmen suddar ut gränsen mellan inne och ute och hur livet flyter ut på balkongerna, i trädgården och så vidare. Men det kommer med ett pris som är minskad produktivitet och effektivitet. Att kuva sig under värme handlar inte om lättja, det handlar om att överleva. Jag hoppas att den annalkande hettan får folk att bli mer ödmjuka och förstående för hur andra kulturer lever.
Läs även:
• Staden som byggs om för att tackla uppvärmningen
• Fler träd avgörande för att kyla ned allt varmare städer