Vi har tidigare berättat om hur havsörnarne längs norra delen av Bottenviken inte får några ungar och det är något som pågått i flera år. Nu har nya analyser av deras ägg visat att de är uttorkade och har fem gånger så höga halter av miljögifterna DDT och PCB än normalt. Det var dessa farliga ämnen som låg bakom den kraftiga minskningen av havsörnarna på 1970-talet och det var när ämnena minskade i miljön som stammen återhämtade sig.
Vad som hänt med havsörnarna i området nu är ännu oklart enligt Björn Helander som studerat havsörn i över 40 år.
– Länsstyrelsen i Västernorrland har provfiskat i områdena där det finns förorenade fiberbankar. Ett annat spår kan vara att de här örnarna lever på ett annat sätt jämfört med andra havsörnar. Det här är någonting som vi vill fortsätta undersöka, säger Björn Helander.
När detta uppmärksammades i fjol lades det fram en teori om att de stora mängder rester från pappersbruken, som på sina håll ligger i ett flera meter tjockt lager på havsbotten, innehåller gifter. Dessa gifter anses vara troliga orsaker till att havsörnen visar upp samma symptom som under de värsta DDT- och PCB-åren. Området är också drabbat av undervattenskred som frigör gifterna och eftersom havsörnen är högst i näringskedjan drabbas den hårdast.
Källa: SR Vetenskap och Miljö