Nordsvenskarna Carltex och Boyar gjorde en insats för den biologiska mångfalden. Foto: Erik Hansson
Att använda hästar i naturvårdsinsatser blir allt vanligare. Det har sina fördelar. Natursidan var med under en dags slåtter tillsammans med nordsvenskarna Carltex och Boyar.
Om samhället i stort blir allt mer automatiserat med maskiner så sker på sina håll en annan utveckling inom naturvården. Fördelarna med att slå ängar för hand blir allt mer allmän kunskap och är bland annat något som Naturskyddsföreningen årligen uppmärksammar med Ängens dag.
Att hålla ängsmarker öppna och slå dem på rätt sätt är nämligen ett effektivt sätt att gynna den biologiska mångfalden. Det är också en viktig insats för en kraftigt missgynnad naturtyp som drabbats hårt av igenväxning. De gamla odlingsmarkerna är de mest artrika miljöerna som finns i Sverige och genom att sköta dem på rätt sätt gynnas ängsblommor, fjärilar, bin och andra djur och insekter som lever på ängarna. Dessutom bevaras ett svenskt kulturarv.
Hästar lockar troligen betydligt fler nyfikna åskådare än att köra med traktor eller gräsklippare. Foto: Erik Hansson
Annelie Sjödin på Järva Trädvårdscenter berättar att sedan starten för hästverksamheten hösten 2013 har företaget haft fullt upp med jobb på olika håll i Stockholmsområdet. På vintern utför hennes hästar gallring i skogar och på sommaren är det ett intensivt arbete med att sköta ängar på olika håll. Enligt henne finns det minst 10-12 andra företag som jobbar med liknande verksamhet i Sverige. Under våren och sommaren 2017 skaffade företaget inte mindre än tre nya hästar, varav ett föl, för att hinna med allt arbete. Idag har de fem nordsvenskar.
Den här dagen jobbar Annelie Sjödin tillsammans med flera medarbetare och nordsvenskarna Boyar och Carltex med slåtter i Nackareservatet strax söder om Stockholm. Anders Blomquist, som är skogsförvaltare i Stockholm stad och ansvarig för Nackareservatet, berättar att anledningen till att de anlitar hästar för naturvårdsarbete är en fråga med många svar.
Annelie Sjödin kör varv efter varv runt ängen tills nästan alla överblommade växter är slagna. Foto: Erik Hansson
– Vid slåtter av ängsmarker så föredrar jag häst och slåtterbalk. Åtgärden blir möjligen något dyrare än med traktor men påverkan på mark blir mindre. Dessutom hjälper hästarna till att sprida frön som fastnar i deras fäll när de arbetar och det faktum att hästarna släpper spillning är snarast något positivt för olika arter. Och när vi måste göra åtgärder i områden med exempelvis dålig bärighet så kan häst och timmerkärra vara en utmärkt lösning för att minimera risken för spårbildning. Dessutom så går hästar på fossilfritt bränsle vilket också är ett plus, förklarar han.
Rent praktiskt går det till som så att Boyar och Carltex drar en så kallad slåtterbalk från 30-40-talet. Slåtterbalken kapar växtligheten ungefär 1 dm över marken och på så sätt klarar sig lågväxande örter under en tidig slåtter och gynnas av att det skuggande höga gräset försvinner. För att marken ska hållas relativt näringsfattig och därmed gynna ängsfloran fraktas de slagna växterna bort efter slåttern. Boyars och Carltex slåtterbalk är ombyggd för att köras av två hästar och för att vara mer ergonomisk. På så sätt orkar hästarna jobba relativt intensivt under 3,5 månader i sträck när det är som mest jobb under sommaren.
Vad är då fördelarna med att använda hästar i det här arbetet?
– Hästen är fenomenal på så sätt att den inte skadar marken, berättar Annelie Sjödin. Hovtramp kan till och med trigga örter att börja växa och gro. Dessutom minskar man risken för att skada exempelvis ormar och gnagare eftersom de flyr när de hör hästtrampet.
Det är lite dyrare med hästar än med traktor, men det ger många andra fördelar. Foto: Erik Hansson
Förutom slåtter av ängar används även hästar ibland under skogsgallring. Anders Blomquist berättar att det ger en dyrare driftkostnad med häst och timmervagn jämfört med skogsmaskin. Framför allt i fråga om större arbeten under längre tid. Men det finns andra fördelar med att använda hästkrafter, förutom att de är fossilfria.
– I områden där det är väldigt fuktig och finjordrik mark uppstår lätt körskador och spårbildning när man använder maskiner. En häst med griplastare lämnar knappt ett spår efter sig. Operationen kostar mer men jag behöver inte oroa mig för körskador eller ens spårbildning. Jag skulle dock inte ha råd att utföra alla åtgärder med häst och vagn. Tyvärr, säger Anders Blomquist.
Det finns också en annan viktig poäng med att använda häst och vagn som alla involverade tycks överens om och det är allmänhetens intresse för arbetet.
– Folk som besöker reservatet uppskattar när vi använder hästar vid naturvårdsinsatser. Fler människor stannar till och frågar varför vi gör åtgärderna och det ger våra naturvårdare och entreprenörer möjlighet att förklara vad de gör och förhoppningsvis ger det större förståelse för vårt naturvårdsarbete, säger Anders Blomquist.
Det är även en faktor som Annelie Sjödin lyfter fram:
– Hästarna drar mycket uppmärksamhet till sig och väldigt många stannar för att titta eller prata. Jag berättar om vikten av skötseln av ängar varenda dag. Jag förklarar till exempel för dem att vi lämnar tistlar för att det är en senblommande nektarrik växt som är oerhört viktig när alla andra blommor blommat ut och att nässlor används som värdväxt för ett stort antal fjärilar, så förändras deras syn, och många börjar se skönheten i en tistel. Det är med kunskapen vi kan påverka en förändring. Och med mer insikt och kunskap, kommer samhällets invånare att på sikt ställa högre krav på våra politiker om förändring, säger hon.
Det är inte bara entreprenör och beställare som ser fördelar med hästar i naturvårdsarbete. I studien “Användning av arbetshäst – hästen som redskap vid vård av kulturreservat” kommer Erik Börjesson vid Göteborgs universitet fram till att hästen kan “vara ett bra redskap för att få god ekonomi i arbetet att nå skötselplanens mål”. Dessutom skriver han om en annan bekant effekt:
– Som ett pedagogiskt instrument i publika situationer tycks hästen vara svåröverträffad, den genererar intresse, skapar samtal och den visar på äldre tiders brukande. Att förmedla kunskap kring hästanvändningen var något som samtliga informanter såg positivt på.
LÄS ÄVEN: • SLU: Fler ängar i städer ger biologisk mångfald och lägre kostnad
Vikten att gå över från gräsmattor till ängsmarker, som Annelie Sjödin tog upp, är också något som bekräftas i forskningsstudier. Det är inte bara ett stort lyft för pollinatörer som bin. humlor, fjärilar och insekter, det är också, enligt en studie från SLU, ett bra beslut rent ekonomiskt. Även om det kostar mer att anlägga en äng så behöver den sedan inte skötas lika ofta och därmed kostar underhållet mindre samtidigt som det går åt mindre energi, färre avgaser och blir mindre buller från en gräsklippare.
Med tanke på att så mycket som 80 procent av grönytorna i svenska städer är vanliga gräsmattor med väldigt begränsad biologisk mångfald finns det en hel del vinster i att omvandla dessa ytor till prunkande bufféer åt pollinatörer.
I takt med att den insikten sprider sig till fler städer kommer troligen Annelie Sjödin, Boyar och Carltex fortsätta ha fullt upp med att förbättra den biologiska mångfalden och informera om vikten av ängsmarker.
