Hårt kritiserad SVT-artikel handlar i grunden om vad skog och avskogning är

En konflikt om svenskt skogsbruk har blossat upp efter att SVT publicerat vad de kallade en avslöjande granskning av en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature som hävdade att Sverige och Finland står för en stor del av skogsavverkningen i Europa. Något som inte alla svenska skogsforskare håller med om:

– Vi får lägga en hel del tid på att nå ut med vårt budskap; att de här braskande rubrikerna inte stämmer, säger Jonas Fridman, jägmästare och skoglig doktor vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) till SVT.

I efterhand har SVT-artikeln försetts med flera rättelser och ett bemötande från Global Forest Watch, men den har också kritiserats hårt av flera kunniga biologer.

Konflikten som SVT-artikeln grundar sig på handlar till viss del om språk och ord. Inte minst om hur man ska definiera “skog”. I Amazonas pratar man om avskogning när gamla regnskogar avverkas för att bli odlingar och trädplanteringar. I det svenska skogsbruket används dock inte ordet avskogning när gamla skogar kalavverkas för att bli trädplanteringar. Planteringar som aldrig kommer vara i närheten av den biologiska mångfalden som fanns i området innan avverkningen.

Har i princip låtit skogsindustrin diktera

En av flera biologer som är kritiska till SVT-artikeln är Sten Svantesson, forskare i svampdiversitet.

– Det jag i huvudsak tycker är riktigt problematiskt är att SVT presenterar detta som en granskning, en slags faktaverifieringsinsats. När man granskar något bör man ju undersöka saken från alla håll. Det brukar SVT vara ganska bra på, särskilt när det handlar om kontroversiella frågor som skogsbruk och liknande. Men i just det här fallet har de inte gjort det. De har intervjuat skogsforskare med nära koppling till skogsindustrin och som är starkt influerade av dem. Man har i princip låtit dem diktera vad som är sant i frågan, och det tycker jag har blivit väldigt konstigt och fel.

Debatten handlar dessutom om en fyra år gammal Nature-artikel. Forskarna bakom studien visade att avskogning är ett stort problem globalt. Artikeln pekade dessutom ut Sverige och Finland som två av de länder som stod för den största andelen av avskogning. Sverige var det land som ökat sin avskogning mest av alla länder.

– Det blev så klart en stor debatt eftersom skogsindustrin hävdade att så är det inte alls; de menar att vi planterar mer skog än vi hugger ner, berättar Sten Svantesson. I SVT:s granskning påpekar de till och med att de nya skogarna som växer upp har dubbelt så många träd eftersom de är tätare. Men det finns flera problem med detta resonemang. Ett stort problem är definitionen av skog.

Kalavverkning är avskogning

Sten Svantesson berättar att internationellt sett anses inte ett plantage vara en skog (läs mer). Planterade träd i samma ålder, oavsett om det är oljepalmer eller granar, har inte en bråkdel av den biologiska mångfald som en gammal skog har.

– När vi hugger ner gammelskogar och omvandlar dem till ett brukat skogslandskap ses det ur ett internationellt perspektiv som en plantage, inte som en skog. Jag håller med om det, och de flesta som jobbar med biodiversitetsfrågor är också på den internationella sidan och anser att planteringar inte är riktiga skogar. Det är mycket allvarligt att detta perspektiv inte har kommit med i SVT-artikeln, det är rent av uselt, säger Sten Svantesson och fortsätter:

– Det är just detta som är skogsindustrins största vinst i Sverige, att vi vant oss vid att kalla planteringar för skog. Jag håller inte med om det. Jag står på Nature-författarnas sida och menar att dessa planteringar inte är skogar. De har ingen biodiversitet. I stället för biologisk mångfald skapar vi biologisk enfald. Jag tycker absolut att det är avskogning, ur ett biologiskt perspektiv. Att förlora en skog och ersätta den med en plantage är avskogning.

Satellitdata viktigt komplement

I Sverige används hittills framför allt ett system som kallas riksskogstaxeringen där man undersöker an mängd olika punkter runt om i landet och på så sätt försöker få en bild över hur våra skogar påverkas av skogsbruk och hur de utvecklas. Internationellt används ofta satellitdata och Sten Svantesson tycker att det kan vara ett bra komplement till riksskogstaxeringen.

– Det finns idag bra kartläggningar av biologiskt värdefull skog som bygger på flygbilder, och med hjälp av AI kan man tolka dessa bilder med hög träffsäkerhet.

Varför tror du att det är så känsligt för svensk skogsindustri när det lyfts internationellt hur det svenska skogsbruket omvandlar skogar till trädplanteringar?
– Det handlar nog mycket om prestige. Skogsindustrin framhåller ofta att det svenska skogsbruket är det mest hållbara i världen, och en del skogsforskare säger samma sak. Men att påstå att vi egentligen sysslar med avskogning vore som en käftsmäll för dem. Det skulle helt undergräva deras påstående om att de bedriver världens mest hållbara skogsbruk.

“Många svenskar förstår inte att det handlar om avskogning”

Sten Svantesson påpekar också att de flesta länder i Europa inte har samma typ av skogsbruk som vi har här. Där använder man sig ofta av så kallad blädning, där enskilda träd plockas ut i stället för att hela skogsområden kalhuggs.

– Om man skulle kalavverka på det sättet i länder som Frankrike eller Tyskland, där det finns väldigt lite skog kvar, skulle det skapa stora reaktioner. Så jag tror att det är därför de är så måna om att undvika ordet “avskogning” när det gäller Sverige.

– Sammanfattningsvis tycker jag att det är viktigt att lyfta fram dessa frågor i debatten. Jag tror att många svenskar inte förstår att det handlar om avskogning här också, eftersom de föreställer sig avskogning som något som sker i Amazonas, där man omvandlar regnskog till ödemark. Men det handlar ju om vad vi gör med våra naturskogar och hur vi ersätter dem med plantager. Det är inte en gångbar modell internationellt.