Hårdare lagstiftning mot luftföroreningar i EU
Den nya lagstiftningen innebär att luftkvaliteten i Europa ska uppfylla nya, striktare gränsvärden senast om sex år.
Luftföroreningar från fabrik och trafik.
Med ett hårdare gränsvärde för luftföroreningar räknar EU-parlamentet och ministerrådet med att rädda många liv. I dagsläget leder luftföroreningar till omkring 300 000 förtida dödsfall per år i EU. Så enbart fram till de strängare reglerna ska träda i kraft 2030 så kan 1,8 miljoner människor ha dött.
Det är en rejäl skärpning
Bland de föroreningar som ingår i den nya lagstiftningen ingår bland annat följande:
- Kvävedioxid (kommer framför allt från vägtrafik)
- Svaveldioxid (framför allt från kol och eldningsolja, internationell sjöfart och industrin)
- Partiklar som kallas PM2,5 (vedeldning och industrin)
- De något större partiklarna PM10 (från transporter, vedeldning och industrin)
Gränsvärderna för partiklar kommer mer än halveras och det ska skickas in rapporter vart femte år för att se hur höga värden EU-länderna har. EU-medborgarna ska också ha möjlighet till ersättning om deras hälsa skadats på grund av att de nya reglerna överträtts.
Kryphål finns
Men det finns luckor i lagstiftningen. Det kommer dels att vara möjligt för medlemsstaterna att begära att tidsfristen 2030 skjuts upp med upp till tio år om “särskilda villkor är uppfyllda”. Exempelvis om det skulle behöva ersätta en betydande del av de befintliga uppvärmningssystem för hushåll.
Härnäst ska överenskommelsen antas av parlamentet och rådet, därefter ska den nya lagen offentliggöras.
En “rejäl skärpning”
I Sverige är det Naturvårdsverket som har hand om luftkvaliteten och Johan Genberg Safont på myndigheten ser de nya gränsvärdena som “ett viktigt steg i arbetet mot att nå miljömålet Frisk luft”.
– Vi ser mycket positivt på att det nu finns en överenskommelse om en mer ambitiös lagstiftning på luftområdet. Nu ser vi ser fram emot att tillsammans med kommunerna och andra aktörer arbeta vidare med genomförandet av direktivet, säger Johan Genberg Safont.
Skulle du säga att det är en hård skärpning av lagstiftningen?
– Det är en rejäl skärpning. Gränsvärdet för PM2,5 (årsmedelvärde) minskar från dagens 25 till 10 µg/m3, NO2 (årsmedelvärde) från 40 till 20 µg/m3 för att nämna två. Dessutom införs på EU-nivå ett gränsvärde för dygnsmedelvärde för NO2, något Sverige haft i många år. Det ska dock sägas att alla gränsvärden inte når upp till WHOs föreslagna riktvärden som för exempelvis PM2,5 är 5 µg/m3.
Kan du ge några exempel på de mest effektiva sätten att skapa renare luft?
– Vad som är mest effektivt beror såklart på förhållanden och utsläpp lokalt. För stora delar av Östeuropa är småskalig förbränning en stor källa till luftföroreningar och därför något de behöver jobba med exempelvis utbyteskampanjer, när- och fjärrvärme med mera. I Sverige har vi störst problem med grova partiklar. Då dessa till stor del kommer från dubbdäcksanvändning så behöver vi därför se över dubbdäcksanvändning och tänka på städning av gator. Vi behöver även fortsatt minska utsläppen från trafiken för att klara NO2-halterna.
Vad kommer lagstiftningen få för konsekvenser i Sverige tror du?
– Exakt vad konsekvenserna blir är svårt att säga eftersom detta först ska föras in i den svenska lagstiftningen. Men vi ser att luftkvalitetsmodellering får en mer tydlig roll i utvärderingen så vi kommer nog se fler modeller de kommande åren, likt den nationella modellering av PM och NO2 som SMHI släppte i början av året. Haltmässigt så är det framförallt PM10 som, fortsatt, kommer vara ett problem för oss så här kommer kommunerna fortsatt få jobba för att sänka halterna. En annan viktig effekt som vi hoppas få se är att utsläppen i övriga Europa minskar vilket gör att halterna som vi importerar går ner, vilket kommer visa sig i halterna av PM2,5 och förhoppningsvis ozon.
Källor: Naturvårdsverket och EU-parlamentet
