Hård kritik mot regeringens ja till Kallakgruvan

Idag sa regeringen ja till det brittiska prospekteringsföretaget Beowulf Minings ansökan om bearbetningskoncession i Gállok/Kallak i närheten av världsarvet Laponia. Beslutet får hård kritik från Sveriges naturföreningar och Svenska Samernas Riksförbund.

Ansökan har kritiserats av Svenska samernas riksförbund (SSR), forskare, länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, FN, Svenska kyrkan och miljörörelsen, men regeringen valde att godkänna Beowulf Minings ansökan. Beslutet motiveras med att det ställs “unika och långtgående villkor” på bolaget. Dessa innebär bland annat att gruvan “ska ta så lite mark i anspråk som möjligt” och “i möjligaste mån ska påverkan på flyttleder för renar undvikas”. De drabbade samebyarna ska även ersättas för merkostnader på grund av gruvan. Det kan bland annat bli tal om lastbilstransporter av renarna förbi gruvområdet. Efter avslutad verksamhet ska också Beowulf Minings återställa marken så att den “åter kan nyttjas för rennäring”.

Aftonbladet frågade näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson om det blir något vite eller vad som händer om Beowulf bryter mot kraven, men han kunde inte svara på vilka påföljderna blir.

Matt Blind Berg, förbundsordförande i Svenska Samernas Riksförbund, ger inte mycket för dessa löften:
– Regeringen sätter återigen kortsiktiga ekonomiska intressen före samebyarnas rättigheter. Det kan inte sägas på annat sätt än att regeringen klart och tydligt visar på en total respektlöshet mot sin eget urfolk.

Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet, samt Sveriges miljöorganisationer är starkt kritiska till beslutet.

– Ett ja till gruvan är en direkt kränkning av samiska rättigheter. Ett ja till gruvan innebär förlust av oersättliga skogar och deras biodiversitet. Ett ja till gruvan äventyrar både ren luft och vatten i området. Ett ja till gruvan är ett nej till klimaträttvisa.” säger Greta Thunberg, Fridays For Future Sverige.

– Gruvbrytning genererar stora mängder avfall som bland annat innehåller giftiga tungmetaller. Avfallsdammarna riskerar att förorena omgivande marker, vattendrag och sjöar. I regionen finns stora delar av Europas sista urskogar, ovärderliga för bevarandet av biologisk mångfald. I den planerade gruvans absoluta närhet finns det riktigt gammal urskog, som behöver ett permanent skydd. Gruvan kommer dessutom ha stor negativ påverkan för flera samebyar och deras traditionella renskötsel, säger Carl Schlyter, kampanjledare på Greenpeace.

– Det är oklarheter hur malmen kommer att transporteras ut, det är stor risk att koldioxidutsläppen kommer att öka dramatiskt. Det blir öppna permanenta sår i landskapet. Allt detta riskeras under 14 år. Vem kommer att stå med Svarte Petter i slutändan? frågar sig Gustaf Lind, generalsekretare på WWF.

Men även om Sveriges miljö och urfolk drabbades av ett hårt slag idag så är inte kampen över. Det meddelar både miljörörelsen och Svenska Samernas Riksförbund.

– Vår kamp mot svenska statens koloniala exploatering av Sápmi kommer fortsätta – oavsett regeringsbeslut det blir ingen gruva i Gállok, säger Filippa Paperin, Fridays For Future Sverige.

– Vi kommer nu att tillsammans med berörda samebyar analysera regeringens beslut, för processen är långt ifrån över även om regeringen nu sagt ja till koncession, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist Svenska Samernas Riksförbund och ombud för samebyarna.

Ihåliga löften kring gruvan

Beowulf Minings ordförande, den före detta moderata arbetsmarknadsministern Sven-Otto Littorin, menar att gruvan skulle ge hundratals jobb under 25 års tid. Men Dagens Nyheter rapporterar att det finns flera frågetecken kring företagets produktion. Beowulfs vd säger bland annat att de ännu inte bestämt hur järnmalmen ska användas. Tidigare var beskedet att den skulle exporteras.

Ett annat argument för gruvan har varit att det skulle behövas järnmalm för klimatomställningen. Men järnmalmsforskaren Olof Martinsson vid Luleå tekniska universitet säger till Vetenskapsradion att det argumentet inte håller:
– Järnmalm är ju ingen bristvara i världen. Vi har också redan en betydande järnmalmsproduktion i Sverige, säger han.

Mängden järnmalm i Kallakgruvan är liten om man jämför med andra fyndigheter i Sverige och världen. Sammanlagt beräknas det finnas 132 miljoner ton järnmalm med en järngrad på 27,8 procent i Kallak enligt Beowulf Mining, men enbart under 2020 producerades det 87,9 miljoner ton järnmalm i Sveriges befintliga gruvor och i Sveriges största järnmalmsgruva, Kirunagruvan, är järnhalten över 70 procent, det vill säga mer än dubbelt så hög som i Kallak. Världens största järnmalmsproducerande land är Australien med 917 miljoner ton årligen, följt av Brasilien med 300 miljoner ton.

Källor: Regeringen, Svenska Samernas Riksförbund, Greenpeace, WWF och Fridays For Future