Naturvårdare har ofta uppmärksammat att skyddsvärd naturskog kalavverkas och att mark körs sönder av FSC-certifierade bolag. FSC ska värna om ett hållbart skogsbruk men verkligheten är ofta en annan ute i skogen. Nu har FSC-standarden reviderats men är ändå inte hållbar, enligt föreningen Skydda Skogen. Standarden baseras fortfarande på kalavverkning och tillåter gödsling, bekämpningsmedel, främmande trädslag och markberedning.
Föreningen Skydda skogen har tyckt till om miljöcertifieringen Forest Stewardship Council, FSC. Flera av FSC-standardens kriterier och indikatorer är under all kritik, menar föreningen. Amanda Tas, styrelseledamot i Skydda Skogen säger:
– FSC är ingen miljöcertifiering utan en certifiering inriktad på skogsbruk. Så länge FSC-standarden baseras på kalhyggesbruk, monokulturer med gran och tall och främmande trädslag så är inte skogsbruket miljömässigt hållbart. Enligt forskare behöver minst 20 procent produktiv skogsmark skyddas för att bevara den biologiska mångfalden långsiktigt och övriga skogar behöver brukas med mer naturnära och kalhyggesfria metoder.
Här följer några exempel på kriterier i standarden som Skydda Skogen vill ändra. Exempelvis så lever inte de FSC certifierade bolagen upp till princip 1 i standarden. Den innebär att certifikatsinnehavaren ska följa alla lagar, avtal och förordningar – både internationella och nationella. Enligt en utvärdering som Skogsstyrelsen gjorde 2010 levde cirka 37 procent av avverkningarna inte ens upp till Skogsvårdslagens paragraf 30 som handlar om hänsyn till naturvården, kulturmiljövården och rennäringen.
Läs även: • Kritik mot jubilerande FSC- 20 år av greenwashing
Det är viktigt att den som bedömer en skog har de artkunskaper som krävs om rödlistade arter och signalarter, enligt Skydda Skogen. Ofta saknas dessa kunskaper vilket innebär att skyddsvärda skogar avverkas. En skogsbiologiskt utbildad inventerare bör därför alltid inventera och göra en naturvårdsbedömning innan avverkningsplaneraren går in. Något som inte sker i dag.
FSC i Sverige vill inte tillämpa att det bolag som har FSC-certifikat ska samverka med lokalsamhället och identifiera platser som är av särskild kulturell, ekologisk, ekonomisk, religiös och spirituell betydelse. Platser som dessa lokalsamhällen har rättigheter till. Detta kriterium är inte tillämpbart i Sverige menar FSC. Skydda Skogen ifrågasätter varför och skriver:
– Platser med särskild kulturell, ekologisk, ekonomisk, religiös eller spirituell betydelse finns i lokalsamhällen i Sverige. Exempelvis i samebyar, kulturlämningsområden, platser där småskaliga verksamheter och småskaligt bruk bedrivs, ekobyar och skolmiljöer. Av den anledningen ska dessa platser erkännas av certifikatsinnehavaren och dess skötsel och/eller skydd fastställas i samverkan med det berörda lokalsamhället.
LÄS ÄVEN: • FSC-bolag kalavverkar trots höga naturvärden
Ett annat exempel: den nya FSC-standarden tillåter fortfarande avverkning under fåglarnas häckningstid. Det vill Skydda Skogen förbjuda, något som borde vara självklart för ett hållbart skogsbruk.
När det har avverkats så räcker det med att i genomsnitt tio träd lämnas per hektar på den avverkade ytan, enligt FSC. Men detta är inte alls tillräckligt, menar Skydda Skogen som vill att i genomsnitt minst 50 träd per hektar lämnas. Föreningen hänvisar till en forskningsstudie som anger att över 50 kvarvarande träd per hektar måste lämnas för att inte påverka vegetationen lika negativt som vid kalhuggning.
Ett flertal felaktiga översättningar av de internationella FSC-indikatorerna finns i den svenska FSC-standarden. Istället för att omedelbart upphöra med aktiviteter som skadar skyddsvärda skogar med höga naturvärden föreslår den svenska FSC-standarden att dessa skogar kan brukas med kontinuitetsskogsbruk eller luckhuggning.
FSC-standarden lyfter fram skogliga åtgärder ovan naturvårdsgränsen och i intakta skogslandskap för att bevara och stärka identifierade höga bevarandevärden. Detta sänder en gravt felaktig signal om att detta skulle kunna vara lämpligt, vilket absolut inte är fallet, menar Skydda Skogen.
Källa: Skydda skogen