Hård internationell kritik mot Sveriges bristande miljöpolitik

OECD:s program Environmental Performance Review (EPR) är en rejäl genomgång av hur länder jobbar med miljöfrågor. Tanken är att hjälpa länderna att bedöma hur deras arbete med att uppnå sina miljömål går och hur de kan förbättra sina insatser. Det här är Sveriges fjärde EPR, den tredje kom 2014.

I granskningen får Sverige kritik för sitt miljöarbete, bland annat för den sänkta miljöbudgeten och de sänkta skatterna för fossila bränslen, som ökat utsläppen. OECD skriver bland annat att ”den senaste tidens politiska förändringar har skapat osäkerhet” och att det genomfördes åtgärder för att flytta över skattebördan till miljöskadlig verksamhet ”under första halvan av 2000-talet men har vänt de senaste åren”.

Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen, kommenterar rapporten så här:

– Det här är en i raden av utvärderingar och rapporter som visar att regeringens klimat- och miljöpolitik är otillräcklig och försöken att motsäga det bygger på optimistiska scenarier eller osäkra åtgärder. Kejsaren är naken, det går åt helt fel håll. Sveriges utsläpp ökar, och det är dags för regeringen att börja ta ansvar.

Skyddar inte tillräckligt och motarbetar förbättring

OECD konstaterar också att Sverige ”inte är på rätt väg” för att nå målet om 30 procents skydd av både land och hav till år 2030, trots att det är en del av ambitionerna i både det globala avtalet för biologisk mångfald (Kunming-Montreal-ramverket) och EU:s strategi för biologisk mångfald. I dagsläget har Sverige bara skyddat 15 procent av sina land- och havsområden.

OECD anmärker också på att Sverige i juni 2024 var ett av sex EU-länder som röstade emot naturrestaureringslagen och att 12 av 16 nationella miljökvalitetsmål och generationsmålet inte förväntas nås till 2030.

– Landet behöver en handlingsplan för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, konstaterar OECD.

När det gäller biologisk mångfald är mer än tre fjärdedelar av livsmiljöerna och hälften av de arter som är viktiga att bevara i dåligt eller mycket dåligt skick.

Problematiskt skogs- och jordbruk

Jord- och skogsbruk pekas ut särskilt för att ge ”de största påfrestningarna på livsmiljöer på land”:
• Långvarigt intensivt skogsbruk och vanliga kalhyggesmetoder har påverkat skogsmiljöerna negativt.
• Sverige är inte på rätt väg för att nå sitt mål om hållbara skogar till 2030.
• Sverige bör uppmuntra skogsbruksmetoder som bättre stöder den biologiska mångfalden.
• Sverige bör se till att den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-27 uppmuntrar jordbruksmetoder som gynnar den biologiska mångfalden, särskilt i halvnaturliga gräsmarker.

– Förutom att kalhyggen får förödande konsekvenser för skogens livsmiljöer och den biologiska mångfalden gör det intensiva svenska skogsbruket också att vi missar klimatmål inom EU. OECD bekräftar nu att det svenska skogsbruket inte tillämpar lagstiftningen tillräckligt och att det skyddas för lite skog, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen.

Sveriges vatten behöver också få bättre förutsättningar

• Endast 40 procent av vattendragen har god ekologisk status och ingen har god kemisk status.
• Åtgärder för att minska problem med försurning går för långsamt och är otillräckliga. 
• Vattenkraften utövar ett omfattande tryck på sjöar och vattendrag.
• Miljöprövning av vattenkraft går alldeles för långsamt.  
• Trots rikliga vattenresurser och låg vattenstress på nationell nivå är vattenbrist ett återkommande problem i sydöstra Sverige och ett problem som håller på att växa fram i andra regioner.

Klimat- och miljöminister Romina Pormoukhtari intervjuas om rapporten i Dagens Nyheter och visar ingen större förståelse för kritiken mot skogsbruket:

– Vårt mest effektiva sätt att ta itu med problemen när det gäller skogens biologiska mångfald bygger på markägarnas frivilliga deltagande. Och naturligtvis får markägarna ersättning när ett skyddssystem införs, och vi är väldigt, väldigt glada över att skogsägare i hela vårt land visar ett sådant engagemang för att faktiskt skydda de rika skogar som de äger, säger hon.

Samtidigt har miljöbudgeten sänkts kraftigt och det finns nu mycket mindre pengar till att ersätta skogsägare som kan och vill skydda sin skog som naturreservat.

Källa: OECD