Koltrast – hane. Foto: Daniel Pettersson
I helgen räknade svenska folket fåglar i BirdLife Sveriges evenemang Vinterfåglar inpå knuten. Det är 16:e året i rad som räkningen genomförs. Årets utropstecken ser ut att bli koltrast och gulsparv.
– Genomsnittet för koltrasten är ett av de högsta vi noterat under denna räknings 16-åriga historia, berättar Anders Wirdheim på BirdLife Sverige.
Även om en hel del rapporter kommer in senare under måndagskvällen så kan föreningen konstatera att talgoxen som vanligt varit den talrikaste fågeln vid landets fågelmatningar och att blåmesen ser ut att knipa andraplatsen med pilfinken strax efter.
De stora överraskningarna i år står koltrasten (4:e plats) och gulsparven (femma) för.
– Att det är så många koltrastar kvar i södra och mellersta Sverige kan nog förklaras av att vinterns inledning var ovanligt mild. Det fick många koltrastar att dröja sig kvar i den syd- och mellansvenska naturen. När det sedan kom snö och blev minusgrader i nästan hela landet, fick koltrastarna svårare att hitta mat ute i naturen och sökte sig i stället in mot tätorternas fågelmatningar, förklarar Anders Wirdheim.
Gulsparven är en typisk jordbruksfågel som lyser upp fågelmatningen med sitt klargula huvud. Foto: Daniel Pettersson
Gulsparven då? Har utvecklingen äntligen vänt för jordbruksfågeln?
– Gulsparven har länge varit en källa till viss oro. Under denna räknings historia har den minskat ganska stadigt, från ett genomsnitt på cirka 5 individer per matning de första åren till endast drygt 1 individ per matning under förra årets räkning. I år handlar det om cirka 2,6 individer per matning. Det är visserligen betydligt mindre än de första åren, men ändå en tydlig uppgång.
Gulsparvens utveckling följs även i andra inventeringar och även om tillbakagången märkts så kan den kanske ha synts lite för tydligt i vinterfågelräkningen och det kan bero på snötäcket.
– Vintertid söker gulsparven gärna föda på stubbåkrar och annan öppen mark, i alla fall så länge det är barmark. Det har det varit under räkningshelgen flera av de senaste åren, vilket kan ha inneburit att gulsparvarna stannat ute på åkrarna i stället för att söka sig in till fågelmatningarna.
I år är det som bekant en kall vinterperiod under räkningen – på vilka sätt brukar det påverka inrapporteringen?
– När det gäller vädret är vår erfarenhet att kyla och snö ger fler fåglar på fågelmatningarna och även i någon mån stimulerar rapporterandet. I fjol kom det rapporter från drygt 15 800 matningar, i år lutar det åt minst 20 000 rapporter.
Vinterfåglar inpå knuten avslöjar inte bara tillfälliga förändringar som kan bero på väder eller folks rapporteringsvilja. BirdLife Sverige har till exempel kunnat konstatera att koltrasten övervintrar allt längre norrut. Det har visats både i Vinterfåglar inpå knuten och i andra program.
Läs mer om Vinterfåglar inpå knuten på Vinterfaglar.se. Där kan du även rapportera in dina arter senast vid midnatt måndagen den 1 februari.
