Guldmullvad återupptäckt – “simmandes” på sandstrand
Under 85 år var det ingen som sett några bevis för att guldmullvaden Cryptochloris wintoni fortfarande existerade. Men nu har det blinda djuret med superhörsel återupptäckts.
Guldmullvaden Cryptochloris wintoni.
Guldmullvaden Cryptochloris wintoni har en iriserande, guldaktig päls. Den är blind och lever i stort sett hela sitt liv under jorden där den främst äter insekter och deras larver. I sanden gräver guldmullvaden stora underjordiska tunnelsystem som om den simmar bröstsim genom sanden. Tunnlarna kan vara 50 eller 60 meter långa.
Det som gör arten riktigt speciell är att ingen sett till arten sedan 1936, förrän nu. Guldmullvadarna håller sig helst djupt ner under marken och har dessutom extremt bra hörsel som hjälper dem att hålla sig gömda, så de är verkligen inte enkla att hitta.
Sanddyner i Sydafrika där guldmullvaden hittades.
En expedition som startades 2021 för att återfinna arten lyckades efter mångt och mycket. Teamet från Endangered Wildlife Trust (EWT) sökte igenom 18 kilometer sanddyner i Sydafrika och använde sig av DNA-analyser av sanden, samt en specialtränad hund som kunde lukta sig till guldmullvadarna.
I området kunde de, som väntat, hitta tre vanligare arter av guldmullvadar, men det skulle dröja ett år av letande och DNA-analyser innan de kunde hitta bevis för att även Cryptochloris wintoni (ungefär De Wintons guldmullvad på svenska) fanns i ett av de undersökta områdena. Efter ytterligare ett år lyckades de hitta populationer av arten på fyra olika platser. 85 år efter det senaste fyndet finns det nu bevis för att mullvaden fortfarande finns kvar.
Guldmullvaden Cryptochloris wintoni.
– Sökandet efter De Wintons guldmullvad var inte lätt på något sätt, och det visar verkligen hur ihärdiga, noggranna och resursstarka EWT-teamet var på fältet. De lämnade ingen sandhög orörd och nu är det möjligt att skydda de områden där dessa hotade och sällsynta mullvadar lever. Den framgångsrika användningen av eDNA-tekniken är nu en fallstudie av hur sådana framåtblickande tekniker kan användas för att hitta andra försvunna arter, Christina Biggs, chef för sökandet efter försvunna arter hos Re:wild, som stöttade projektet.
Läs även
• Alla artiklar om återupptäckta arter
• Attenboroughs myrpiggsvin återupptäckt efter 60 år
• Duva återupptäckt efter 140 år
• Gåtfull fågel återupptäckt efter 170 år
• Kameleont återupptäckt efter över 100 år
• Mus som är släkt med elefanter återupptäckt efter 50 år
• Världens största bi återupptäckt efter nästan 40 år
• Älvlykta – ”nästan mytisk” växt återupptäcks efter över 150 år
• Fågelart återupptäckt efter 60 år
Källor: Re:Wild
