Guide till vårens första dagfjärilar

Så fort temperaturen börjar krypa uppåt på vårkanten kan några tidiga, övervintrande dagfjärilar ses fladdra runt på varma platser. Här är en guide till årets tidigaste arter – gjord tillsammans med Erik Cederberg.

• Guiden hittar du längst ned i artikeln.

Erik Cederberg har varit intresserad av fjärilar i hela sitt liv. Som barn brukade han titta på fjärilarna vid sommarstugan på Österlen och fick hjälp av föräldrarna att artbestämma dem.

– Men det verkliga nördintresset startade då jag fick Bo Söderströms fältguide ”Svenska Fjärilar” av min svärfar i födelsedagspresent för fem år sedan, berättar Erik. När jag tittade igenom boken insåg jag hur många arter jag aldrig hade sett. Det var då fjärilsskådandet tog fart på allvar och det är fortfarande en stor del av intresset. Numer har också gett mig in på nattfjärilar. Där finns det otroligt mycket att upptäcka, eftersom det finns så många fler arter jämfört med dagfjärilar.

Han driver även podcasten “Eriks Fjärilspodd” där han framför allt intervjuar forskare om allt som har med fjärilar att göra. Dessutom har han startat en Youtube-kanal på engelska om biologisk mångfald i trädgården – “Erik’s Wildlife Garden“.

Om vi tar det från början – vad behöver man för utrustning för att titta på dagfjärilar?
– Det går att fjärilsskåda utan någon utrustning alls, men kamera är ett mycket bra hjälpmedel, framförallt som nybörjare. Oftast räcker det med mobilkamera för att kunna få bilder som man sedan kan artbestämma utifrån. Man kan också skåda med kikare. Man bör då ha en med närgräns kring två meter. Kikare är oftast lättare när man väl är bekant med arterna och vet vad man ska titta efter för att skilja olika arter åt. Jag rekommenderar också hatt eller keps eftersom fjärilar främst flyger i soligt väder.

Erik anser också att man inte ska vara rädd för att fånga fjärilar med håv och titta på dem i burk för att artbestämma dem.

– Nuförtiden verkar många närmast rädda för att fånga fjärilar eftersom vingfjäll kan lossna från vingarna och man kanske riskerar klämma dem när de ska ner i burken. Det är självklart positivt att människor börjat bry sig om insekters väl och ve, men håvfångst är inget hot mot insektspopulationer. Det är förlusten av livsmiljöer som är det största hotet mot fjärilarna. Visst finns det hotade arter som man inte ska fånga, men dessa är inget man springer på som nybörjare. Man måste ta sig till särskilda platser för att ha en chans att se dem.

I vilka miljöer har man bäst chans att se vårens första dagfjärilar?
– En del arter kan man få se i den egna trädgården såsom citronfjäril, nässelfjäril, påfågelöga och vinbärsfuks. Men för att se många arter så är lövskog med en del gläntor, hagar och öppen mark det bästa. Leta i vindskyddade skogsbryn. Finns det dessutom blommande sälgar i den här typen av miljöer så är de utmärkta platser för fjärilsskådning under tidig vår. Vissa arter såsom körsbärsfuks och videfuks måste man dock bege sig till sydöstra Sverige för att ha goda chanser att se.

Vad kan man göra i sin trädgård för att locka dem?
– Att plantera sälg är ett bra sätt att hjälpa alla blombesökande insekter under tidig vår. På våren kan man, med markägarens tillstånd, ta sticklingar från sälg och sätta i vatten tills de börjar få rötter och sedan planera ut dem i fuktig jord i trädgården. För att gynna pollinatörer ska man ta sticklingar från han-individer. Dessa har gula blommor, medan honorna har gröna. Flera av de tidiga dagfjärilarna använder nässlor som larvernas värdväxt, så de kan man även hjälpa genom att spara/plantera nässlor i soligt läge i sin trädgård. Vill man skapa en fjärilsvänlig trädgård ska man också tänka på att fjärilarna vill ha lä. Genom att släppa in solen i syd och skydda mot vind i öst, väst och norr får man ett gynnsamt mikroklimat i trädgården. Träd och buskar fungerar bra som vindskydd och då kan man även få in sälg och andra inhemska växter i vindskyddet. Har man inte plats för detta fungerar det med staket. Helst med ett med brädorna omlott, eftersom det bryter vinden bättre så det inte skapas turbulens.

Det säljs numera ”fjärilshotell” i vissa butiker – vet du om dessa fungerar?
– Min personliga erfarenhet och det enda jag hört från andra är att de inte fungerar. När den nordamerikanska fjärilsföreningen NABA för ett par år sedan frågade sina medlemmar om de sett fjärilar övervintra i fjärilshotell, var det inte en enda medlem som hade bevittnat detta. Med all sannolikhet är det likadant hos oss i Europa. Tanken är fin, men hotellen verkar enkelt inte leva upp till fjärilarnas krav på övervintringsplats.

Vad kan man annars göra för att underlätta för övervintrande fjärilar?
– Min rekommendation är att man under sensommar fram till oktober har ett fönster eller dörr halvöppen in till ouppvärmda trädgårdsskjul, vedbodar och liknande. Sedan håller man stängt under vintern och öppnar igen i februari-mars när det blir varmt nog för fjärilarna att flyga. De är viktigt att det är just ouppvärmda byggnader, eftersom fjärilarna inte klarar av övervintringen om det blir för varmt. Då störs diapausen (insekters vinterdvala) och de riskerar att göra slut på sina energidepåer innan våren kommer. Om man inte har någon lämplig byggnad kan även vedstaplar och faunadepåer med död ved fungera som övervintringsplats. Det måste dock finnas torra utrymmen i dessa, vilket kan lösas med ett litet tak, eller att man bygger högt nog för att ha torra partier längre ned i stapeln/depån. Ofta krävs det grövre virke för att lyckas.

Citronfjäril (Gonepteryx rhamni)

---

Påfågelöga (Aglais io)

---

Sorgmantel (Nymphalis antiopa)

---

Amiral (Vanessa atalanta)

---

Vinbärsfuks (Polygonia c-album)

---

Nässelfjäril (Aglais urticae)

---

Körsbärsfuks (Nymphalis polychloros)

---

Videfuks (Nymphalis xanthomelas)

---

Brun flickfjäril (Archiearis parthenias) till vänster ochgrå flickfjäril (Boudinotiana notha) till höger