Guide till Sveriges groddjur – se och hör skillnad på dem
I Sverige finns 13 arter groddjur – åtta grodor, tre paddor och två vattensalamandrar. Här är Natursidans guide till hur du ser skillnad på dem, hur de låter och var de lever.
• Klicka på “Ja, visa mig innehåll” vid varje art för att spela upp lätet i artikeln.
För många är Sveriges groddjur relativt okända. De dyker plötsligt upp när man minst anar det, men lever stora delar av året ett undanskymt liv i skrymslen och vrår på land. Men på våren ger de sig ofta tillkänna för den som vet var den ska leta. Från mitten av april och några veckor framåt pågår oftast grodleken (beroende på väder, plats i landet och grodart). Då kan det vara ett väldans liv från dammar, våtmarker och sjöar runt om i landet och det är en häftig upplevelse att sitta still i skymningen eller i pannlampans sken och lyssna på grodornas konsert. Vissa arter kan även spela mitt på dagen.
Tänk på att flera groddjur är rödlistade som “nära hotad” eller “sårbar” och alla är fridlysta. Det innebär att de inte får dödas, skadas eller fångas. Så var försiktig när du lyssnar på vårens groddjurskonsert.
Under sommaren utvecklas padd- och grodynglen till vuxna groddjur och börjar under hösten att vandra (paddor) eller hoppa (oftast grodor) mot sina övervintringsplatser där de går i dvala under vintern. När de är två till fyra år gamla är de könsmogna och kan själva delta i leken och behöver då återvända till vatten.
Här under följer en genomgång av Sveriges 13 groddjur. Vissa är svåra att skilja från varandra och andra arter är väldigt sällsynta och finns bara på några få platser.
Många av arterna har det svårt och om du vill hjälpa dem har Natursidan en guide till hur man gör en grodvänlig trädgård som även kan användas för större markägare.
GRODOR
Gölgroda
Den värmeälskande gölgrodan blir cirka 5-9 cm lång och har en tydlig, ljus rygglinje. Hanarna är olivgröna-gulbruna och fläckiga och honorna är mer mörkbruna med ännu mörkare rygg. Arten är lik ätlig groda (se nedan), men har en större mellanfotsknöl och blir inte lika stor.
Var: Ett fåtal platser i framför allt Uppland, Blekinge och Småland. Vill ha mycket värme och hittas framför allt i permanenta vatten.
Rödlistad: Sårbar (VU).
Lektid: Mitten av maj till midsommar.
Läte: Ett kort “koack” som övergår i ett utdraget “Greee”.
Klockgroda
Nästan armékamouflagemönstrad rygg och vårtig hud. Blir 4-5 cm lång. Undersidan är typisk; mörk med starkt röda, orange eller gula fläckar. På engelska heter arten ”fire-bellied toad” (“eldbukig padda”).
Var: I stort sett enbart i Skåne. Här hittas den oftast i grunda småvatten, men tycks kunna leva i olika våtmarksmiljöer.
Rödlistad: Nej (livskraftig).
Lektid: Slutet av maj till mitten av juni.
Läte: Ödsligt tutande “Oop – oop”.
Långbensgroda
Har långa ben och är slankare med spetsigare nos jämfört med de andra svenska brungrodorna (åkergroda och vanlig groda). Blir 4 till drygt 6 cm lång.
Var: Framför allt på Öland, men även Småland, Blekinge och Skåne. I små grunda kärr eller dammar som håller vatten permanent och ligger nära lövskog.
Rödlistad: Nära hotad.
Lektid: Tidigast av alla grodor. Framför allt i mars, men ibland redan i februari eller in i april.
Läte: En allt snabbare harrang av korta “orrp”. Leker under vattnet.
Lökgroda
5,5,-7 cm lång och ganska kompakt och paddliknande groda. Har dessutom vårtor och lägger sina ägg i en sträng, som paddor gör. Beigegrå grundfärg med mörkbruna fläckar. Har även en vass grävknöl på mellanfoten.
Var: Finns bara i delar av Skåne i sandiga marker med småvatten som håller vatten länge under sommaren.
Rödlistad: Sårbar.
Lektid: Slutet av maj till mitten av juni.
Läte: Ett konstant knorrande. Leker under vattnet.
Lövgroda
Lövgrodan är vår minsta groda och är lätt att känna igen med sin klargröna färg och mörka band längs sidan med ljus ovankant. Blir ungefär 5 cm lång.
Var: I stort sett enbart i Skåne i betade landskap med vattendrag och buskage.
Rödlistad: Nej (livskraftig).
Lektid: Påbörjas i slutet av april, början på maj, men hanarna kan höras både innan dess och en bit in på sommaren.
Läte: Snabbt och skarpt “queck-queck-queck”.
Vanlig groda
Precis som den låter är det här vår vanligaste groda. Den är väldigt lik åkergroda och långbensgroda, men är längre (upp till 11 cm), har trubbigare nos och mindre trumhinna (sitter bakom ögat) jämfört med långbensgrodan och har en mindre grävknöl på insidan av bakfötterna. Den saknar också åkergrodans blåaktiga lekdräkt. Dessutom har arterna olika läten.
Var: I hela Sverige utom på Öland och Gotland.
Rödlistad: Nej (livskraftig).
Lektid: Kan leka mitt på dagen i april-maj.
Läte: Ett utdraget knarrande som tilltar och avtar med jämna mellanrum.
Åkergroda
Relativt vanlig groda i hela landet. Väldigt lik vanlig groda, som dock inte har blå lekdräkt och har betydligt mindre grävknöl på bakfotens insida, jämfört med åkergrodan. Åkergrodan har också spetsigare nos och blir något mindre (upp till 8 cm). Enklast skiljs de dock på lätet. Se nedan.
Var: I hela landet utom i fjällen. Hittas i skogar och mossar.
Rödlistad: Nej (livskraftig)
Lektid: Apri.
Läte: Som bubblor som spricker. Kan påminna om väldigt avlägset skällande hundar.
Ätlig groda
Kraftig till både storlek och i den gröna färgen. Den ätliga grodan kan bli upp till 12 cm lång och känns igen på den gröna färgen med svarta fläckar. Längs mitten av ryggen går en ljus linje.
Var: I permanenta vatten som sjöar och dammar i framför allt Skåne, men även Småland och Västergötland.
Rödlistad: Nej (livskraftig).
Läte: Ett kraftigt knarrande som kan höras på över en kilometers håll under rätt förutsättningar.
Lektid: Början av maj till början av juli.
PADDOR
Grönfläcklig padda
5-10 cm lång och känns igen på sin kamouflagemönstrade rygg med gröna fläckar på ljusgrå grund. Ögonen är gröna eller gulgröna. Återfinns bara på några få platser. Gömmer sig i hålor i marken eller stenrösen på dagen och är mestadels aktiv på morgonen och kvällen.
Var: Framför allt Skåne, men även Blekinge och på Öland. Hittas framför allt nära kusten i våtmarker eller klippor med grunda vattensamlingar.
Rödlistad: Ja (sårbar).
Lektid: Mitten av april till juni.
Läte: Ett högljutt, utdraget drillande.
Strandpadda
Sveriges minsta padda. Blir bara upp till 7,5 cm. Har kort nos och korta bakben. Har en karaktäristisk gul strimma längs mitten av ryggen. Ögonen är gulgröna med en svart horisontell pupill.
Var: Skåne, Blekinge och längs västkusten. I grunda småvatten med mycket vegetation, men även vikar, sjöar och havsstränder.
Rödlistad: Ja (nära hotad).
Lektid: Början av april till mitten av augusti.
Läte: Ett kraftigt knorrande som kan höras kilometervis.
Vanlig padda
Ljusbrun till mörkbrun, upp till 15 cm lång. Tydligt vårtig hud. Orange-röda ögon med svart, horisontell pupill.
Var: I hela landet förutom fjällen. Kan ses i skogar, trädgårdar och parker i exempelvis ris-, sten- och lövhögar.
Rödlistad: Nej (livskraftig).
Lektid: April-maj. Kan även leka under dagtid.
Läte: Ett lite metalliskt “rråpp” som upprepas.
SALAMANDRAR
Mindre vattensalamander
Har ett tydligt svart streck genom ögat, vilket större vattensalamander saknar. Är också mindre (upp till 10 cm) och ljusare. Lever på land stora delar av året och gömmer sig då gärna i eller under murkna stockar och grenar i närheten av det småvatten där de leker i april-maj från att de blir 2-3 år gamla. Är framför allt aktiva på natten.
Var: I stort sett hela landet utom Norrlands inland. Hittas i småvatten. Ses ofta när de går upp till ytan för att hämta andan.
Rödlistad: Nej (livskraftig).
Läte: Inget.
Lektid: April-maj.
Större vattensalamander
Blir 12-18 cm lång, inklusive svansen och är därmed oftast betydligt större än mindre vattensalander. Saknar också sin mindre släktings svarta streck genom ögat och har betydligt vårtigare och mörkare hud. Kan bli 12-18 år gammal.
Var: Nästan hela landet utom Norrlands inland. Hittas framför allt i permanenta småvatten (som inte torkar ut under sommaren).
Rödlistad: Nej (livskraftig).
Läte: Inget.
Lektid: April-maj. Som mest i månadsskiftet.
Läs även:
• Guide till att gynna groddjur i din trädgård
• Guide till Sveriges ödlor
Källor: Artfakta, Naturskyddsföreningen, Sveriges herptiler och “Däggdjur, groddjur & kräldjur” av Kai Curry-Lindahl