Det finns mer än blåbär och nässlor att plocka från naturen. Att ha koll på vad som kan ätas är inte bara ett roligt och gott sätt att vistas i naturen. Det kan löna sig också i dessa tider när ramslök säljs för 60-80 kronor per hekto i en del butiker.
Niki Sjölund leder en dag i slutet av maj en grupp på ungefär 25 personer i Nackareservatet söder om Stockholm. För 300 kronor får deltagarna hans bok “Vildplockat”, en fika och två timmars guidning om vad som just nu är lämpligt att äta ur naturens skafferi. Det du förkastat som ogräs kanske egentligen är basen till en välsmakande måltid?
Chansen är egentligen rätt stor att mycket av det du hittar går att äta med tanke på att det finns minst 2000 ätliga växter bara i Sverige, men frågan är hur de ska tillagas och om de är goda. För så länge inte din överlevnad hänger på det finns det kanske ingen anledning att tugga på allt som inte är giftigt i naturen. Däremot skulle nog de flesta av oss ha glädje av att känna till mer i naturen som går att äta.
Från skog till krog
Niki Sjölund vet hur vilda växter blir en viktig del i en måltid. Den kunskapen har han använt sig av i sitt arbete som kock, det är vad hans bok “Vildplockat” handlar om och det är vad hans företag går ut på – att hitta ätbara växter åt ett 20-tal restauranger i Stockholmstrakten.
I sin bok tar han upp över 70 olika växter och svampar som han tycker är mest intressant att plocka. Den är kanske framför allt avsedd för nybörjare och läsaren får tips om allt från klädsel och utrustning till hur en undviker att gå vilse. Varje växt och svamp presenteras med en beskrivning, hur den används i köket och hur den hittas.
Boken är snyggt formgiven och känns inbjudande i sitt upplägg med stämningsfulla bilder på Niki Sjölund i naturen. Tyvärr håller växtbilderna inte alls samma klass och förslagen på hur växterna ska tillagas är alltför kortfattade. Recept saknas i stort sett helt och de som finns ger väldigt få detaljer.
Som grundbok inför dina första provsmakningar av vilda växter fungerar “Vildplockat” bättre. Det visade sig även tydligt under utflykten. Även om svamparna lyste med sin frånvaro så var det ganska många av växterna som hittades på den korta promenaden i Nackareservatet; kirskål, brännässlor, gökärt, daggkåpa, sommargyllen, stensöta, humleblomster, harsyra, tall- och granskott, maskros, gullviva och löktrav. Alla dessa växter fungerar i mat på ett eller annat sätt och kan dessutom enkelt hittas i naturen.
Vi fick lära oss vilka växter som är giftiga (även om det inte gäller speciellt många arter i den svenska floran), vilka förväxlingsrisker som finns och det gavs även snabba tips på vad som kan vara lämpliga tillagningsmetoder. Niki Sjölund kunde även berätta om de senaste trenderna i restaurangvärlden och vilka växter som är inne för tillfället. Ramslök verkar till exempel sedan länge ha blivit passé bland Stockholmskrogarna. Nu är det andra växter som gäller.
Att se bilder på växter i en bok i all ära, men det är något helt annat att bli guidad bland blommor och blad och även koppla lukt och smak till minnesbilderna av en ätbar växt. En sådan här kort introduktion ger inte bara bättre chans att minnas det du läst om, det fungerar också som en utmärkt inspiration.
För somliga kanske det blir lockande att plocka ihop växter som betingar ett bra hektopris. För andra kanske det räcker gott och väl att göra egen sylt på tallkottar, glass på älggräs, dekorera salladen med några gökärtsblommor eller helt enkelt hitta lite färska gröna pålägg till utflyktsmackorna.
Observera att Allemansrätten inte ger fritt fram att plocka vad som helst och hur mycket som helst. Blommor, bär och svamp får plockas med måtta utan lov av markägare, men om du befinner dig i ett naturreservat eller nationalpark behöver du ta reda på vilka regler som gäller. Tänk också på att du inte får plocka fridlysta arter.