Central Park i New York. Foto: Dietmar Rabich, CC BY-SA 4.0.
En studie från USA visar hur viktigt det är för folkhälsan med grönområden i städer. I flera svenska län har dock grönområdena minskat.
I rapporten “Tillgång till bostadsnära grönska i befolkningen“, som Naturvårdsverket gav ut nyligen, sammanfattas forskningen i ämnet så här:
– Tusentals vetenskapliga studier runtom i världen har rapporterat att mycket grönska runt bostaden kan, till exempel, förbättra individers allmänhälsa och livskvalitet, minska risken för låg vikt hos nyfödda samt förekomsten av olika beteendestörningar hos barn, reducera stress, depression och ångest, underlätta tillfrisknande efter operationer och minska allmändödlighet. Det finns även mycket som tyder på att bostadsnära grönska motverkar förekomsten av fetma, typ-II diabetes och olika hjärtkärlsjukdomar.
Dessvärre visade deras resultat att år 2019 bodde 3,55 miljoner personer, 34,5 procent av Sveriges befolkning, i miljöer med “låga nivåer av bostadsnära grönska”. I Stockholm var siffran 48 procent och har gått upp från 44 procent på bara fem år.
Grönområden räddar liv
Den nya amerikanska studien baserar i sin tur sina resultat på de väldokumenterade fördelarna som grönområden har på folkhälsan, samt ett sätt att mäta hur mycket gröna ytor som finns i ett område. Metoden, som kallas NDVI (Normalized Difference Vegetation Index), ger olika värden beroende på hur mycket grönområden som finns. I de 35 undersökta storstäderna varierade vegetationsindex (mängden gröna ytor) från enbart 0,15 i Las Vegas till 0,49 i Midwest.
Forskarna kom fram till att de undersökta städerna har ökat sin andel med grönområden med i snitt nästan 3 procent mellan åren 2000 och 2010 och med ungefär 11 procent från 2010 till 2019. Dessa insatser har räddat många människoliv och fler liv hade kunnat räddas om större ytor gjordes gröna. Om andelen grönområden enligt NDVI hade ökat med ytterligare i snitt 0,1 under de undersökta åren så skulle antalet dödsfall kunnat minska med mellan 34 000 och 38 000 personer.
– Det är känt att det kan ha en positiv inverkan på vår fysiska och psykiska hälsa att bo i grönare områden, men det saknas data om hur förändringar i fördelningen av grönska kan påverka dödligheten i landet. Vår studie kvantifierar effekten av grönyteutbredning i stadsområden och visar hur ökad grön vegetation potentiellt kan öka en persons förväntade livslängd. Politiska beslutsfattare och stadsplanerare kan använda denna information för att stödja lokala klimatåtgärdsplaner och se till att dessa planer inkluderar initiativ för grönska, säger Paige Brochu, doktorand vid institutionen för miljöhälsa, som är huvudförfattare till studien.
I Sverige visade rapporten från Naturvårdsverket att NDVI i Stockholm under perioden 2015-2019 minskat med 15 procent. Även län som Uppsala, Kalmar och Södermanland hade minskat NDVI med 3-5 procent under den aktuella perioden.
Källor: Boston university, Frontiers in Public Health och rapporten “Tillgång till bostadsnära grönska i befolkningen“
