Gråsparvar mår sämre i tät bebyggelse

Gråsparvar har förvisso anpassat sig till ett liv nära människan, men det finns gränser. Sedan 1975 tillhör arten de fåglar i Sverige som minskat mest i antal. En ny studie visar en koppling mellan hur gråsparvar mår och hur tät bebyggelsen är i ett område.

Ekologen Jenny Ouyang, som ledde studien på gråsparvar menar att de är ideala för att studera urban ekologi. Detta eftersom de finns överallt, är lätta att se, är karismatiska och så lever de i så kallad kommensalism med människor – det vill säga en långsiktig interaktion där de får fördelar medan människor varken gynnas eller skadas.

Studien, som publicerats i Ecological Society of America’s journal Ecological Applications, har kontrollerat gråsparvarnas hälsa och fysiska skick, samt nivåer av bly och stresshormonet kortikosteron och jämfört det med yttre faktorer som ljud- och ljusföroreningar, hur tät bebyggelse är, tillgång till mat, fragmenterade livsmiljöer och tungmetaller i området.

Jenny Ouyang och hennes kollegor fann att gråsparvarna som mådde som sämst (med högst nivåer av bly och kortikosteron) levde i närheten av tät bebyggelse – oavsett om det är en stor eller liten stad. Det verkade påverka deras hälsa mer än ljud- och ljusföroreningar. Dessutom upptäckte hon att sparvarna bar på högre halter av bly än förväntat.

– Även om stadsområden kan vara attraktiva på grund av färre naturliga rovdjur och tillgängliga häckningsplatser kan de fungera som ekologiska fällor som ökar de fysiologiska skadorna och försämrar hälsan, skriver forskarna i sin slutsats. Som exempel kan nämnas att fåglars utveckling i hög grad är kopplad till föräldrarnas kortikosteronnivåer, vilket i sin tur är kraftigt kopplad till täthet i bebyggelse och blyföroreningar.

Med en ekologisk fälla menas att arter lockas till en viss plats som kan verka lämplig, men som egentligen har brister som gör att de får svårt att klara sig. Till exempel att gråsparvar lockas till lämpliga häckningsplatser i en stad, men där mår sämre och lyckas sämre med häckningen än i ett mindre tätbebyggt område.

Källor: Ecological Applications och Ecological Society of America