Hårt skötta gräsmattor beräknas i en ny studie vara kolkällor. De orsakar med andra ord utsläpp av kol till atmosfären. Men det kan enkelt ändras så att uppemot 1 gigaton kol skulle kunna tas upp från atmosfären.
Grönområdena i världens städer består till stor del, 50-70 procent, av gräsmattor. Skötseln av dessa gräsmattor orsakar stora utsläpp. I en ny studie skriver forskare från Cambridge university att enbart motorgräsklippandet av USA:s 16,4 miljoner hektar hårdklippta gräsmattor beräknas släppa ut 1,1 till 5,5 miljoner ton kol varje år. Tillsammans med bevattning och gödsling orsakar gräsmattor någonstans mellan 43,9 och 126 ton koldioxidekvivalenter per hektar enligt olika tidiga studier.
Men detta kan ändras relativt enkelt genom att plantera eller låta träd och buskar etablera sig på gräsmattorna. De kan då omvandlas från att orsaka utsläpp av koldioxid till att istället minska utsläppen av växthusgaser och öka kollagringen från atmosfären väsentligt. Det visar ny forskning från Cambridge University.
– Vi uppskattar att om en tredjedel av det klippta gräset i städerna återställs till trädplanteringar skulle 310-1 630 miljoner ton kol kunna tas upp ur atmosfären, och upp till 43 ton koldioxidekvivalenter per hektar skulle kunna undvikas under en två decennier lång tidsperiod. Vi föreslår därför att lokala och centrala myndigheter inför politiska åtgärder för att uppmuntra och/eller reglera omvandlingen av underutnyttjade gräsytor till trädmarker, skriver forskarna i sin slutsats.
Siffrorna för kollagringen kan jämföras med att Sveriges utsläpp av växthusgaser inom landet uppgick till 47,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2021.
Förutom att träd istället för gräsmattor skulle lagra betydligt mer kol så skulle det även gynna biologisk mångfald och rädda tiotusentals människoliv.
Läs även:
• Parkskötsel som genomsyras av biologisk mångfald
• Grönare städer kan rädda tiotusentals liv
• Att bo nära grönområden minskar risken för stroke
• Luftföroreningar skadar barn – grönområden hjälper
• Stadsnära grönområden behöver vara vilda
• 4 av 5: mycket viktigt med grön hänsyn i stadsplanering
• Träd i storstäder sparar miljarder kronor per år i folkhälsokostnader
Källor: The Guardian och Cambridge University Press