Gräsmarker med hög biologisk mångfald lagrar mer kol
Artfattig växtlighet verkar brytas ned snabbare.
När det gäller kollagring i naturen är det ofta träd och skogar eller våtmarker som nämns, men världens gräsmarker (exempelvis naturbetesmarker, stäpper och savanner) innehåller inte mindre än en tredjedel av det landbunda kolförrådet. De är därmed väldigt viktiga för att hålla tillbaka klimatförändringarna.
Enligt en ny internationell studie minskar dock kollagringen i gräsmarkerna i takt med att den biologiska mångfalden utarmas.
De 30 inblandade forskarna samlade in data från 84 gräsmarker från sex kontinenter och kunde se att ju större mångfald av växtarter desto större kolförråd (mullhalt) i marken. Men det beror inte på att artrika gräsmarker producerar mer växtbiomassa ovan jord. Anledningen är snarare en skillnad i den kemiska sammansättning. Marker med hög biologisk mångfald har växtbiomassa med mindre kväve i förhållande till mängden kol. Växterna innehåller mindre protein i förhållande till mängden växtfibrer och det bryts ned långsammare i marken. Detta var särskilt tydligt i torra och varma klimat.
– Studien kan få långtgående följder, eftersom den antyder att en ekosystemförvaltning som återställer växternas mångfald i gräsmarker sannolikt förbättrar markens kolbindning, särskilt i varma och torra klimat, säger Marie Spohn från SLU som ledde studien.
Läs även
• Snabb försämring av gräsmarker
• Kamp och kunskap för ängens växter och bevarande
• Fjärilspris för arbete med slåtter och gammelskogar
• Gräsmarksfjärilar fortsätter att minska i antal
Källor: SLU och Nature Communications