Gråsälar inte huvudhotet mot Östersjöns torsk

Gråsäl med unge (kut). Foto: Niclas Ahlberg 

Det är klimatförändringar, övergödning och fiske som är de verkliga problemen för Östersjötorsken, inte de allt fler gråsälarna. Det visar en ny studie från Stockholms universitet.

– Vi har för närvarande 30 000 gråsälar i Egentliga Östersjön [Åland i norr till Danmark i söder], men vi skulle kunna ha upp till 100 000 sälar utan att det skulle påverka beståndet av mängden torsk lika mycket som klimatförändringar, övergödning och fiske. Östersjön är mycket känslig för mänsklig påverkan, säger David Costalago, en av forskarna bakom studien och som tidigare forskat vid Stockholms universitet.

LÄS ÄVEN: • Utbredd kannibalism bland gråsälar

Studien använde sig av en viss marginal och räknade på 36 000 gråsälar. De kom då fram till att sälarna tar ungefär 2,5 ton torsk per år, medan fiskeindustrin tar upp ungefär fyra gånger så mycket.

Med hjälp av datorsimuleringar gjorde forskarna prognoser som sträcker sig fram till år 2098 och kunde då se att i scenarier med högst temperatur och näringstillförsel i Östersjön skadas populationen av torsk medan sill och skarpsill klarar sig bättre. Högre temperatur kan också leda till allvarligare effekter som syrebrist av övergödning och algblomning som också drabbar fiskarna.

LÄS ÄVEN: • Sälar äter upp forskares sändarförsedda fiskar

– Vi måste börja fokusera på de största problemen Östersjön står inför vad gäller fiskpopulationerna, som klimatförändringar och övergödning. Vi måste hitta sätt att både säkra fiskarnas intäkter och att garantera bevarandet av fiskbestånden och en bra status för sälbestånden, säger Monika Winder som är professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik på Stockholms universitet.

Eftersom studien fokuserade på fisk som lever på öppet vatten säger den inte något om hur sälar påverkar lax, ål, gädda eller vitfisk som lever närmare kusten. För det kustnära fisket kan sälarna bli ett problem tror Sven-Gunnar Lunneryd, sälforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som specialiserat sig på kustnära fiskenäring och hur den påverkas av sälar.

– Det finns två saker som måste till. Det ena är att hitta nya redskap för kustfisket, de måste anpassa sig som laxfiskarna har fått göra och det gäller allt fiske. Sedan måste man ställa frågan: hur stort ska sälbeståndet vara? säger Sven-Gunnar Lunneryd till Dagens Nyheter.

Källor: Stockholms universitet och Dagens Nyheter