“Knappt någon övervakning alls”, “kontroll saknas”, “brist på skyddade områden”, “samtliga länder har misslyckats” – Världsnaturfondens granskning av hur de arktiska länderna sköter sig i Arktisområdet visar upp stora brister. Sverige får relativt bra betyg, men det kan bero på “landets brist på arktiska kustremsor och vatten”.
WWFs “Arktisrapport 2019” granskar hur de åtta länderna i Arktiska rådet sköter sig i Arktis natur. Sverige, Kanada, Danmark, Finland, Island, Norge, Ryssland och USA har bedömts utifrån en lång rad kriterier. Sämst betyg får länderna för den sjöfart som bedrivs i de arktiska vattnen. Här anser WWF att samtliga länder misslyckats med att se att till att deras fartyg minskar sina växthusgasutsläpp i regionen. Det beror inte minst på att länderna knappt har någon övervakning alls av sjöfartstrafiken och att “kontroll saknas för Arktis ekologiskt viktiga marina områden”.
LÄS ÄVEN: • Oroväckande issmältning i Antarktis och Arktis
– Klimatförändringarna i Arktis går mycket snabbt eftersom området värms upp två till tre gånger snabbare än resten av världen. Det behövs mycket kraftfullare insatser för att vända den här farliga utvecklingen. I annat fall kommer den biologiska mångfalden och de människor som är beroende av den ta ännu mer skada och vi riskerar förödande konsekvenser som sträcker sig långt utanför Arktis, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Sverige.
Tar inte sitt ansvar
Enligt WWFs rapport tar medlemsländerna viss hänsyn när det gäller att planera nya aktiviteter i regionen, men det sker sedan inte någon uppföljning om att dessa skyddsåtgärder verkligen görs. Det har inte heller skapats några nya skyddade områden i Arktis och görs för lite för att skydda den biologiska mångfalden i området. Dessutom är länderna för dåliga på att involvera ursprungsbefolkningen i sina beslut.
LÄS ÄVEN: • Arktis hotas av kraftigt ökad trafik
– Vår granskning visar att de arktiska länderna inte själva tar sitt ansvar för att förvalta området. Inte heller i Sverige är vi tillräckligt ambitiösa, trots att vi får högre betyg än de andra länderna, säger Håkan Wirtén.
Sverige får bra betyg, men kritik för exploatering av natur
Sverige får ett relativt bra betyg i rapporten (B+ där A är högst och D är sämst). Men Världsnaturfonden påpekar att det kan bero på vår relativt lilla arktiska kustremsa och vatten. Dessutom påpekas att vi är dåliga på att ta hänsyn till vår ursprungsbefolkning och har undermålig riskbedömning kring exploatering av naturen.
LÄS ÄVEN: • Fler extrema väder att vänta när Arktis värms upp
– Precis som Finland måste Sverige försäkra sig om att framstegen mot arktisk hållbarhet inte drabbas av en växande bioekonomi och ett ökat intresse för att skörda skyddsvärda skogar, skriver WWF i sin rapport.
Danmark och Ryssland sämst
Även våra grannländer får kritik i rapporten. Danmark får tillsammans med Ryssland sämst betyg (C-) och kritiseras bland annat för hur bristfälligt Grönland och Färöarna kontrollerar sitt fiske och även brister i hänsyn till biologisk mångfald. Landet får också sämst betyg (D) både för skydd av naturområden och transporter.
LÄS ÄVEN: • Enorma tankfartyg har nu börjat frakta gas via Arktis
Island behöver förbättra sin reglering av sjöfarten och kontroller av hur ekosystem och biologisk mångfald påverkar i Arktis. Norge får kritik för att de tillåter så mycket provborrning efter olja och att de är dåliga på att skydda viktiga ekologiska områden.
Fakta Arktiska rådet
Arktiska rådet är ett internationellt forum för arktiska frågor som inte kan hanteras av ett enskilt land. I fler än 20 år har medlemsländerna i det arktiska rådet arbetat med att skydda miljön. Arktiska rådet ger råd och rekommendationer till medlemsländerna genom ministerbeslut, policyrekommendationer, riktlinjer, ramplaner och på senare tid även bindande avtal. Det är upp till varje land att se till att detta görs. För att uppmuntra Arktiska rådet till mer effektivt, ansvarsfullt och öppet styre skapade WWF den första rådsrapporten 2017 och detta är den andra upplagan. Rapporten görs med hjälp av Ecologic Institute och i samråd med lokala WWF-kontor i varje arktiskt land och i samarbete med de arktiska regeringarna.
Källa: WWF