Granplanteringar gör Irland till en “ekologisk död zon”

Blå kärrhök – en art som drabbas hårt av Irlands landskapsomvandling. Foto: Daniel Pettersson 

På Irland planteras nu enorma mängder granar i täta rader samtidigt som jordbruken blir allt större. Landskap där enbart ett fåtal arter trivs breder ut sig och enligt den prisbelönta författaren och producenten Mary Colwell håller Irland på att bli en ekologisk död zon.

Irland är ett av Europas minst skogbeklädda länder. Nu har landet bestämt sig för att trädtäcket ska öka från elva till 18 procent fram till 2046. Nästan en fördubbling på bara 28 år. Men precis som på många andra håll i världen är inte målet att skapa skogar med biologisk mångfald som lagrar mycket koldioxid. Istället planteras en enda trädart i raka, täta led och med hjälp av bekämpningsmedel och gödningsmedel. Det bildas så täta trädplantager att nästan inga andra arter kan leva bland trädraderna.

LÄS ÄVEN: • Stor studie: Sveriges landskap blir allt mindre varierat

Samtidigt inrättade Irland 2014 en ny lag som ställer mindre krav vid skogsavverkning. Resultatet blir, enligt Irish Times, att lövträd och inhemska träd avverkas i snabbare takt nu än för fem år sedan. Samtidigt växer det fram trädplantage med det främmande trädslaget sitkagran på den irländska landsbygden. Det gör att fåglar som blå kärrhökar och storspovar får allt svårare att klara sig och riskerar att försvinna från Irland inom ett årtionde enligt Mary Colwell, prisbelönt författare, naturfilmare och producent.

LÄS ÄVEN: • Sedan Parisavtalet har skogsavverkningen i världen ökat kraftigt

Över hälften av de områden som klassats som speciellt skyddade områden för de ungefär 150 par blå kärrhökar som finns kvar i Irland, har nu planterats med granar. Förutom trädplantage växer också det industriella jordbruket där en enda gröda odlas på stora ytor fram över Irland och den varierade naturen blir allt mer sällsynt.

– Irlands gröna image, en plats för naturen, är ett skämt, skriver Mary Colwell i en artikel i Guardian.

LÄS ÄVEN: • Skogsforskare: Först 30 år efter kalhygge har koldioxidutsläppen neutraliserats

Trädodlingarna är inte heller en insats för klimatet. När gräs- och våtmarker görs om till plantage släpps stora mängder kol upp i atmosfären och enligt Mary Colwell borde staten istället betala jordbrukare och markägare att skydda naturen och på så sätt både gynna kollagring och den biologiska mångfalden.

Källor: The Guardian och Irish Times