Göktyta. Foto: Zsombor Károlyi
Den märkliga och fascinerande fågeln göktyta har haft en positiv utveckling de senaste tio åren och efter att ha ansetts vara “sårbar” och “nära hotad” bedöms den nu vara “livskraftig”.
Göktytan ses ofta på marken och har ett gällt läte som påminner mycket om den mindre hackspetten. Foto: Zsombor Károlyi
I april i år publiceras en ny så kallad rödlista som går igenom de svenska arterna och placerar dem i nio olika kategorier så som “nationellt utdöd”, “akut hotad” eller “livskraftig”.
En av arterna som det gått bra för de senaste tio åren är hackspetten göktyta. Den har ökat med 5,3 procent årligen mellan år 2000 och år 2014 och under den här tiden förflyttats två kategorier på rödlistan – från “sårbar” till att nu vara “livskraftig”.
Hur går det då till när en art bedöms i de olika kategorierna? Vi tog kontakt med Martin Tjernberg på Sveriges lantbruksuniversitet. Han är organismgruppansvarig för ryggradsdjur på Artdatabanken och är den som har bäst koll på fåglarnas utveckling i rödlistan.
– För många, främst lite mer vanliga tättingar, förlitar vi oss i mycket hög utsträckning på standardrutterna vilka genomförs årligen på ett standardiserat sätt över hela landet. Standardrutterna visar på en signifikant ökning de senaste 10 åren enligt standardrutterna, vilket medför att arten lämnar rödlistan, även om populationen ligger på en låg nivå jämfört med situationen under 1980-talet, förklarar Martin Tjernberg.
Vad beror den här ökningen på?
– Det har jag ingen bra förklaring på. Möjligen har det med ändrade övervintringsförhållanden att göra. Jag har svårt att tro att det har med förbättrade biotoper här i Sverige att göra, om det nu inte är så att arten har hittat en ersättningsbiotop på hyggen med naturvårdshänsyn och som koloniseras i allt högre utsträckning, liknande som för jordbruksarten ortolansparv som numera är en “skogsfågel”.
Sedan över 10 år pågår det ett stort holkprojekt för göktytan, drivet av Erik Arbinger. Sammanlagt har det satts upp runt 1500 holkar vid det här laget. Kan det ha bidragit till artens återhämtning?
– Angående holkprojektet så har det säkert en lokal positiv effekt, men att det skulle påverka standardrutternas resultat kan inte vara en förklaring till den ökande popualtionen, förklarar Martin Tjernberg.
Göktytan är en hackspett som med sin långa klibbiga tunga käkar insekter och larver. Den anländer till Sverige i april eller maj och häckar antingen i hålor i träd som andra hackspettar gjort, eller i fågelholkar. På engelska kallas fågeln för “wryneck” efter sitt märkliga ormliknande beteende när den känner sig hotad. Se filmen här under.
[youtube_sc url=”https://www.youtube.com/watch?v=LD52NLJw4Pk”]
Läs mer:
• Eldsjälen som hjälper göktytan med 1343 fågelholkar.
