Godkända bekämpnings­medel skadar humlor i Europa

I en ny studie från Lunds universitet har forskare undersökt hur vanliga bekämpningsmedel i jordbruket påverkar humlor. 316 samhällen av mörk jordhumla på 106 jordbruksfastigheter i åtta europeiska länder följdes och resultaten visade att även godkända bekämpningsmedel orsakar “betydande skador” på humlorna. Bland annat påverkas deras möjlighet att reproducera sig, vilket kan ha betydelse för humlornas populationer.

Studien är en bedömning på landskapsnivå över hela Europa och ger en betydligt större förståelse för bekämpningsmedels påverkan på pollinatörers hälsa och spårar konsekvenser av att humlor exponeras för godkända växtskyddsmedel och hur det leder till sämre samhällstillväxt och reproduktion. 

– Utanför laboratoriet är en av ekotoxikologins utmaningar att fånga upp effekterna av verkliga bekämpningsmetoder på organism-relevanta skalor. Med den största experimentella fältplaceringen av någon pollinatör ser vi att humlor stöter på flera bekämpningsmedel i jordbrukslandskap, vilket leder till färre avkommor. Dessutom orsakar bekämpningsmedel mer skada i landskap med mindre habitat, säger Charlie Nicholson, biologiforskare vid Lunds universitet.

Lägre vikt, försämrad reproduktion

I studien framgår bland annat att humlesamhällena på platser med högst bekämpningsmedelsriskuppvisar så mycket som 34 procent lägre maximal vikt, 52 procent sämre produktion och 47 procent lägre produktion av drottningar jämfört med på platser med lägre bekämpningsmedelsrisk. Frågan är vad dessa siffror innebär för en population av humlor på längre sikt. Maj Rundlöf, biologiforskare vid Lunds universitet:
– Det är en bra fråga, men för att svara på den måste vi reda ut några saker först.

Hon berättar att vi först måste fundera över vad som är naturligt eller normalt för humlesamhällen i jordbrukslandskapet. Hur är situationen för humlor i landskap som inte är så förändrat av människor?
– Det blir en fråga om vilken påverkan på humlor som vi tycker är acceptabelt och vad som anses oacceptabelt. Vi ser i vår studie att växtskyddsmedel kan ha populationseffekter och det är kanske viktigast att titta på dess effekt på produktion av drottningar. En minskning på upp till 47 procent är mycket, men vi kan inte säga hur populationerna påverkas på lång sikt enbart utifrån vår studie.

Studie på robust art

För att göra det måste man skapa modeller som räknar på vad som skulle hända om det blir en 47-procentig minskning varje år. Det har gjorts en del sådana beräkningar tidigare, som utifrån studier i labb modellerat hur populationer påverkas på tio år. Resultaten varierade något, men det tycktes som att det blev färre humlesamhällen i landskapet. Däremot dog inte arten ut helt, inte ens lokalt.

– Om den minskning som vi kunde konstatera upprepas år efter år så finns det nog snart färre humlesamhällen i landskapet, men det är osannolikt att humlesamhällen slås ut helt, sammanfattar Maj Rundlöf.

Och färre humlesamhällen kommer i sådana fall få konsekvenser för pollineringen i landskapet?
– Ja. Mörk jordhumla, som vi studerat, är en vanlig art och en viktig pollinatör.

Studien är gjord på humlor – vet ni om andra småkryp drabbas ännu hårdare?
– Det här är en ganska robust humleart. Mörk jordhumla har visat sig klara förändringar bättre än många andra humlearter. Sannolikt påverkas även andra humlearter mer. Till exempel de arter som inte bygger så stora samhällen eller som inte har samma resiliens. När det gäller hur andra småkryp påverkas så beror det på hur känsliga de är för att exponeras och hur känsliga de är som population. Humlor är sociala bin som kan förlora vissa individer utan att förlora sin reproduktiva förmåga. Där har de en fördel mot arter där varje individ är reproducerande. Vissa småkryp kommer med andra ord sannolikt påverkas mer.

Den nya studien visade sig bli aktuell på ett politiskt plan. Nyligen röstade Europaparlamentet ned ett förslag om att minska användningen med bekämpningsmedel med 50 procent fram till 2030. Något som Maj Rundlöf beklagar.
– Vår studie kunde ha använts för att planera hur vi skulle kunna minska risker med bekämpningsmedel och få friskare humlesamhällen och sannolikt även bättre förutsättningar för andra pollinerande insekter i jordbrukslandskap. Vi tycker att man borde följa upp även godkända växtskyddsmedel för att se vad det finns för exponeringsmönster och väga ihop med effektstudier på labb för att uppskatta bins växtskyddsmedelsrelaterad risk i verkligheten. Nu har vi ett verktyg för att följa bin och se hur de påverkas av den faktiska användningen av växtskyddsmedel med hjälp av det pollen de samlar in. 

Källor: Lunds universitet och Nature