Gammelskogens hotade fjäril

När det talas om de gamla skogarnas typiska arter som signalerar höga naturvärden så är det ofta svampar som rosenticka och rynkskinn eller växter som knärot och spindelblomster som nämns. En annan art som också behöver gamla skogar, men som sällan nämns i sammanhangen är trolldruvemätaren.

Det är en liten fjäril med 2,5-3 cm mellan de rundade vingarna, som är sotsvart med ett brett vitt band över vingarna. En av anledningarna till att arten sällan nämns är att den är oerhört sällsynt. Trolldruvemätaren är sedan åtskilliga år rödlistad som starkt hotad (EN) och finns numera bara kvar inom några få mindre områden i Västernorrlands och Jämtlands län. För att rädda den har Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram där det bland annat beskrivs att den behöver “barrdominerade äldre taigaskogar med högörtvegetation”. Dessutom är den helt bunden till växten svart trolldruva.

Halva beståndet finns på fåtal platser i Sverige

– Trolldruvemätare är en exceptionell sällsynthet i hela Europa! Arten är numer känd från sammanlagt 66 platser i hela Västeuropa varav 33 stycken finns i Sverige!

Det säger Nils Hydén, biolog och författare till åtgärdsprogrammet. Han har studerat fjärilen sedan mitten av 1980-talet och är också expert i SLU Artdatabankens rödlistekommitté för fjärilar sedan 25 år.

Det är inte bara en extremt sällsynt art i hela Europa, den trolldruvemätare som kan hittas i Sverige är dessutom en underart som enbart förekommer i Fennoskandinavien och i västra ryska Karelen. Den finns ingen annanstans i världen. Det är med andra ord mycket upp till Sverige och vårt skogsbruk för att den ska överleva.

– Sverige har ett utomordentligt stort ansvar för att säkerställa livsförutsättningarna för den unika fjärilen och det långsiktigt, säger Nils Hydén.

Exempel från verkligheten

Han berättar att fjärilens livsmiljö är gamla grandominerade skogar där naturen själv skapar smärre soliga gläntor genom stormfällen, insekts- eller svampangrepp.

– Här kan dess larver äta sig fullvuxna på trolldruvans blad, men de undviker skogarnas skuggiga delar därför att det är för svalt där. Skogarna vid Mörtsjöbodarna var perfekta livsmiljöer för fjärilen!

Men nu är delar av dessa skogar borta. De kalhöggs av skogsbolaget SCA. Något som Natursidan skrivit mer om tidigare.

Ola Kårén, SCA:s skogsskötselchef anser att de tagit hänsyn till fjärilen i området: 
– Trolldruvemätaren kan klara sig i brukade skogar där det tas tillräckligt med hänsyn med hyggesfria metoder som skapar luckor. Vi har ett ansvar för den och har tagit ganska mycket hänsyn i området. Jag tror att trolldruvemätaren kommer finnas kvar där framöver.

Nils Hydén håller dock inte med:
– De kalhyggen som syns på bilderna är allt som återstår av fjärilens livsmiljö! Här kan fjärilen möjligen överleva några få år innan trolldruvan skuggas ut av stormhatt och annan starkväxande vegetation och den försvinner för gott! SCA påstod att löv skulle gynnas, men någon sådan hänsyn kan jag inte se alls! Löv har sågats ner och inte bara det – även torrakor har tagits ner på kalhyggena! Det som skett är givetvis fullkomligt oacceptabelt från ett av landets större skogsbolag som dessutom haft att göra med trolldruvemätare liksom flera andra skyddsvärda arter under många år! Dessutom med mig som rådgivare och expert.

Framtiden är nu dyster

Nils Hydén bedömer att trolldruvemätarens framtid i området och i landet inte är ljus. Kalhyggena som nu ersatt den luckiga, gynnsamma och läiga skogsmiljön kommer möjligen att erbjuda fjärilen en andningspaus på några få år innan den långsamväxande trolldruvan skuggas ut av mer snabbväxande örter och senare av en ren produktionsskog som är jämngammal och jämnskuggig, utan solvarmare gläntor.

– Då går trolldruvaplantorna in i “slow growing mode” och med det försvinner livsförutsättningarna helt för fjärilen och den dör ut. Utrotas från platsen. Det blir ytterligare en spik i kistan för artens europeiska förekomster med alltmer fragmenterade förekomster. Jag undrar när artens ”tipping point” nås, dvs när fragmenteringen gått så långt att den knappt eller inte alls kan sprida sig till andra lämpliga skogar och varje isolat utsätts för allt större utdöenderisker av slumpmässiga orsaker. Utdöendeskulden för arten är av allt att döma redan stor. Oavsett vad SCA försöker förklara för oss är det helt klart att ett gruvligt stort fel har begåtts. De har än en gång helt misslyckats med att förstå trolldruvemätarens livsmiljökrav. Det jag ser är att SCA gärna använder naturvård som fernissa på sin vinstjakt, hur länge ska dessa skövlingar få fortgå? Bara SCA självt kan bevisa att de i verkligheten lever upp till det ansvar de säger sig värna.

Vad krävs av Sverige för att inte fjärilen ska utrotas i landet?

– Vi vet var fjärilen har förekomster i landet, det är där många tajgaskogar måste lämnas kvar. Inga kalhyggen! Försiktiga naturnära skogsbruksmetoder som plockhuggning, blädning och liknande bör fungera bra för fjärilen, det vill säga skogsbruksmetoder som efterliknar skogens naturliga beståndsdynamik.

Demonstration mot SCA

Onsdag 27 december kl. 13-14 håller Skydda Skogen och Naturskyddsföreningen en demonstration utanför SCA:s huvudkontor i Sundsvall.
– Vi protesterar mot SCA:s avverkningar av skogar med höga naturvärden och viktiga livsmiljöer för en rad hotade arter, säger Maria Kuylenstierna från Skydda Skogen och initiativtagare till demonstrationen.