Fyra viktiga punkter för botanikernas nya ordförande

Engagera fler unga, lyfta föreningens inventeringsprojekt och se till att växter blir en viktigare del av skydd och skötsel av natur i Sverige – det är några av punkterna som Svenska Botaniska Föreningens nya ordförande vill arbeta med.

Svenska Botaniska Föreningen är till för alla som är intresserade av vilda växter och i dagsläget är över 2 000 personer medlemmar. Den ideella föreningen bildades redan 1907, har 29 anslutna lokalföreningar i hela landet och ger ut de båda tidskrifterna Svensk botanisk tidskrift och Vilda växter.

På årsmötet den 14 mars 2020 valde föreningen en ny ordförande. Mora Aronsson efterträdde Eva Waldemarson. Mora är botanist från Sörmland som numer bor mellan Enköping och Kungsängen i Uppland. Här följer en intervju med honom, gjord av Emil V. Nilsson, redaktör för Svensk botanisk tidskrift.

– De senaste 30 åren har jag jobbar på SLU Artdatabanken, dels som kärlväxtsansvarig och för att koordinera floraväkterier innan Svenska Botaniska Föreningen tog över det arbetet. Idag jobbar jag mest med internationell naturvård, främst med miljöövervakning i Arktis och som kompetensstöd när det gäller biologisk mångfald för EU-kommissionen, samt på hemmaplan med invasiva främmande arter, berättar Mora Aronsson.

Vad kommer du som ny ordförande att jobba mest med?
— På kort sikt kommer det vara att fortsätta att utveckla den verksamhet som redan pågår och stödja bra initiativ. Vi hade ju en workshop om föreningens arbete innan årsmötet och resultatet från den är något som vi i styrelsen kommer att jobba vidare med för att stödja botaniken i Sverige. Det handlar om fyra olika delar, dels vilken roll våra tidskrifter ska ha framöver. Sedan kommer vi att satsa en hel del på att värva nya medlemmar, inte minst yngre växtintresserade med inspiration från det norska projektet Ung Botaniker.

Ung Botaniker startades 2017 i Norge för att skapa nätverk mellan växtintresserade ungdomar under parollen “Ut på tur, aldri sur”. I projektet lärs unga guider upp som sedan får fria tyglar att organisera växtaktiviteter för andra – av unga, för unga. Projektet kallas för “en knallsuksess” och Ung Botaniker arrangerar nu mängder av aktiviteter – allt från små guidade vandringar och längre expeditioner till “pizzavänliga kryptogamkvällar”.

Mora Aronsson fortsätter berätta vad han vill jobba mer med som ny ordförande:
– För det tredje så har vi flera inventeringsprojekt igång som vi gärna vill synliggöra mer och bland annat leda fram till en ny atlas över de svenska växterna. Och slutligen kommer vi jobba med att få en bättre utväxling inom naturvård, att den botaniska information som de botaniska föreningarna är med att samla in också kommer till nytta när det gäller skydd och skötsel av natur i Sverige.

Har botaniken glömts bort när man pratar om biologisk mångfald idag?
— Ja, alla de här modeorden som funnits de senaste femtio åren – ekologi, ekosystemtjänster och biologisk mångfald – det är väldigt lätt att det handlar om stora djur och fåglar. Och växter behövs ju för de pollinerande insekter som det ofta pratas mycket om. Samtidigt finns det ju andra ännu mer bortglömda grupper. Men visst, det är ingen jämnvikt.

Skulle du säga att botaniken är viktig för samhället idag?
— Absolut. Botaniken och i synnerhet växterna är en av grundpelarna i hela ekologin. De flesta andra organismer är ju beroende av växterna primärt eller sekundärt. Det är också där som vi har många av de ekosystemtjänster som är väldigt på ropet idag. Och för att vi ska kunna bibehålla de här levande systemen så behövs det en botanisk kunskap.

Hur kan du själv bidra till att öka det botaniska engagemanget framöver?
— Jag hoppas att mina nätverk från de decennier jag jobbat med botanik och naturvård kan synliggöra den verksamhet vi har och på det viset få fler engagerade och fler intresserade.

Och om någon läser det här och är nyfiken på växter, varför ska den personer gå med i Svenska Botaniska Föreningen?
— Det viktiga är framför allt att man engagerar sig. Man kan gå med i Svenska Botaniska Föreningen eller varför inte i någon av våra regionala medlemsföreningar? Och blir man medlem i vår förening kan man välja mellan två tidskrifter, Vilda Växter som vänder sig till nybörjare och Svensk Botanisk Tidskrift för den som vill fördjupa sig mer i botaniken. Sedan är ju föreningsarbetet viktigt om man verkligen vill påverka samhället. Vi är ju remissinstans och har som förening varit viktigt i kampen kring Ojnareskogen/Bästeträsk. Den kampen visar vilken kraft det finns i vår förening.

Läs även:
• Årets växter: en ovanlig, en besvärlig och en invasiv