Friluftslivet allt viktigare för Sveriges ekonomi
Nya siffror från Svenskt friluftsliv visar att människans vilja att ta sig ut i naturen är en viktig del av det svenska samhället även rent ekonomiskt.
De svenska fjällen.
Att vistas i naturen ger en lång rad fördelar för folkhälsan. Det förbättrar den mentala hälsan, ger barn bättre immunförsvar, får oss att leva mer hållbart och kan till och med förbättra stämningen i sociala medier. Men friluftsliv skapar även allt fler arbetstillfällen i Sverige och ger allt större intäkter till samhället.
Sedan 2009 har summan som vuxna svenskar lägger på friluftsliv ökat med 60 procent. Från 97 till 154 miljarder kronor. 82 procent av pengarna spenderades i Sverige. Det visar en ny undersökning som Mittuniversitetet gjort på uppdrag av Svenskt friluftsliv.
Mer än dubbelt så många arbetstillfällen
Det rör sig till exempel om friluftsprylar, boende, restauranger och transporter. Tillsammans skapar de här summorna fler än 167 000 arbetstillfällen, vilket kan jämföras med 75 000 arbetstillfällen för 13 år sedan när den senaste undersökningen gjordes.
– Studien visar att friluftslivets allt större bidrag till svensk ekonomi är viktigt och måste tas med vid prioriteringen av politiska beslut, men också när det gäller kommunernas och länens planering av till exempel investeringar i och upprustning av befintliga spår, leder och rekreationsområden, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare på Svenskt Friluftsliv.
Siffror i jämförelse
Omräknat till 2009 års pengavärde.
| 2009 | 2022 | |
| Friluftsrelaterade utgifter (miljarder kr) | 97 | 154 (+60%) |
| Varav i Sverige | 75% | 82% |
| Förädlingsvärde (miljarder kr) | 34 | 75 |
| Arbetstillfällen i Sverige | 75 600 | 167 300 |
Sänkta trösklar gynnar folkhälsan
Svenskt friluftsliv påpekar även att det skapas många andra värden än de ekonomiska och att det finns stor samhällsnytta med ökat friluftsliv.
– En viktig poäng är att friluftslivet kan skapa samhällsnytta långt bortom rapportens resultat. Friluftsinslag i hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete minskar de skenande kostnaderna för vård och omsorg när en större andel av vår befolkning lever längre. Genom att sänka trösklarna för hela åldersspannet, från barn till äldre, och genom att finnas i såväl städer som glesbygd i hela landet, spelar friluftsorganisationernas arbete en viktig roll för inlärningen, folkhälsan och vår livskvalitet i stort, säger Josefine Åhrman.
Det är ungefär 60 procent av alla vuxna svenskar som lägger pengar på friluftsliv och de vanligaste utgifterna gällde vardagliga aktiviteter som nöjes- och motionspromenad, ströva i skog och mark, picknick och grilla samt bad/dyk. De största utgifterna (24 procent) gick dock till boende, följt av livsmedel och drivmedel (15 procent vardera). I snitt spenderade svenskar 22 300 kr på friluftsaktiviteter under 2022-2023. Det är 5 000 kr mer än 2009.
Läs även
• Massprotester mot nedskärningar i naturen
• Kraftig ökning av regelbunden naturvistelse
• Stadsnära grönområden behöver vara vilda
• Skogslek ökar engagemang för biologisk mångfald
Källa: Svenskt friluftsliv
