Framgångsrika åtgärder för ett av Sveriges mest hotade bi
Humlepälsbi. Foto: Björn Cederberg
Humlepälsbiet är en av Sveriges mest hotade biarter. Det finns bara på några få platser i landet. Nu har ett åtgärdsprogram för att rädda biet nått stora framgångar och biet har kunnat etablera sig på nya platser.
Det starkt hotade humlepälsbiet har bara setts på enskilda platser i Sverige. Många av dem hittas i Skåne och det är där länsstyrelsen jobbat med ett åtgärdsprogram för arten som fallit väl ut. Det senaste året har antalet bobyggande honor ökat med 30 procent till 476 individer.
Humlepälsbiet bygger bon i lerjord, lerfogar på stenmurar eller i husväggar som har soltorkat tegel. Det finns bland annat i äldre hus i Skillinge och Brantevik.
Den framgångsrika metoden som använts är en ny sorts bihotell som till och med varit mer populära än binas tidigare boplatser.
– Den viktigaste framgångsfaktorn har varit att vi tillsammans med Österlens byggnadshantverk har lyckats utveckla ett bihotell med en väl avvägd blandning av lera och sand. Det har visat sig ha en avgörande betydelse för att humlepälsbiet ska etablera bogångar med yngelceller. Vår blandning har till och med visat sig mer attraktiv än flera av de befintliga murfogar i de hus där biet bott under lång tid, berättar Björn Cederberg.
Björn Cederberg, som bland annat skrivit boken “Humlor i Sverige” har följt humlepälsbiets utveckling i 15 år och har även skrivit åtgärdsprogrammet för det lilla, kompakta och humleliknande biet.
Bihotell anpassat till humlepälsbi. Honan använder små klumpar av uppfuktad lera för att bygga sitt bo och vid boöppningen görs ett karaktäristiskt lerrör som liknar en felvänd skorsten eller en snabel. Foto: Björn Cederberg
Förutom att bihotellet varit populärt för bina så har det också haft en annan fördel: det är mobilt. Det har gjort att två helt nya populationer etablerats genom att bebodda bihotell flyttats till nya platser.
– Målet är att undanröja kvarvarande hot så att detta charmiga bi åter kan bli en naturlig del av vår bifauna, utan behov av stöd. Vi planerar att fortsätta etableringsförsöken på fler platser i Skåne till våren. Något som är väldigt roligt är att intresset ökat bland allmänheten att sätta upp de bihotell som krävs, säger Måns Bruun, koordinator för åtgärdsprogrammet på Länsstyrelsen Skåne.
Tack vare de lyckade åtgärderna har arten i år flyttats ner från den högsta hotkategorin till den näst högsta på den nationella rödlistan.
Källor: Länsstyrelsen Skåne och Artfakta
