Fråga och svar om snigelsex

I veckan fick vi en fråga och en bild från Sylvia Danielsson:

“I går morse såg jag något jag aldrig sett förut. I en 30 cm lång stäng av slem hängde två sniglar och parade sig. Jag trodde inte att sniglar behövde göra det. Kan du reda ut begreppen? Vad är det man ser?”

För att få ett bra svar på frågan vände vi oss till Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet. Han berättade att det är leopardsniglar, även kallade pantersniglar, som Sylvia fotograferat.

“Det blå längst ner är snopparna. De hänger alltid i slemtrådar så att snopparna ska hunna hänga fritt utan att slå i marken.

Pantersnigeln är införd i Sverige på 1800-talet och kommer ursprungligen från Mellaneuropa. Det finns en liknande inhemsk art i Sverige som heter gråsvart kölsnigel. Den är lite mindre och oftast svart eller mörk, men kan också vara lite fläckig. Den är svart på undersidan med en vit rand längs med mitten. Pantersnigeln är helt ljus under. Båda arterna har en kam eller köl på ”svansen”.  Pantersnigeln äter mest dött växtmaterial, men lär kunna göra skada i växthus.

Pantersniglar är hermafroditer, men ska tydligen inte kunna självbefrukta sig. Istället utbyter de spermiepaket med sina trattspetsade snoppar och antagligen inseminerar de sedan sig själva med sin egen snopp (fast med den andres spermier!) när den återigen dras in i kroppen.

De här sniglarna som hör till släktet Limax är för övrigt inte så nära släkt med skogsniglar och mördarsniglar i släktet Arion. Arion-arterna är faktiskt närmare släkt med vinbergssnäckor och trädgårdssnäckor än med Limax-sniglar. Skallösheten har alltså evolverat flera gånger. Fast inuti pantersnigeln finns faktiskt ett litet reducerat musselskalslikt skal. Hos Arion-arterna finns det på sin höjd några kalkkorn kvar av skalet.”

Har du någon fråga om naturen? Skicka ett mejl till erik (snabel-a) natursidan.se så tar vi reda på svaret.