Fortsatt försämring av Östersjöns syresituation
Hela 21 procent av Östersjöns bottnar är nu berövade på syre och andelen syrefattiga områden har ökat flera procent på bara ett år. Det visar preliminära resultat från fjolårets mätningar av SMHI.
Övergödning som leder till algblomning är en av huvudanledningarna till att bottendöden är så omfattande i Östersjön.
SMHI har årligen sedan 2011 publicerat rapporter om syresituationen i Östersjöns djupvatten till International Council for the Exploration of the Sea (ICES) datacenter. Både områden med hypoxi (syrebrist) och anoxi (total frånvaro av syre) analyseras.
– De uppdaterade resultaten för 2021 och de preliminära resultaten för 2022 visar att de allvarliga syreförhållandena i Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Utbredningen av anoxi ökade något jämfört med resultaten för 2020, medan omfattningen av hypoxi i stort sett förblev oförändrad 2021 men ökade 2022, skriver SMHI i sin rapport.
Hela 21 procent av Östersjöns botten har nu total frånvaro av syre – så kallad bottendöd, där enbart bakterier och svampar kan överleva. Det motsvarar över 60 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten eller en yta mer än dubbelt så stor som Småland. Anledningen till att bottendöden inte minskar, trots att övergödningen sakta minskat är att det tar väldigt lång tid för syrefria bottnar att återhämta sig, enligt forskare som SVT Vetenskap talat med.
Men alla resterande delar av Östersjön mår inte heller bra. Hela 34 procent av ytan är dessutom klassat som syrefattigt enligt de preliminära resultaten för 2022. Det innebär en ökning med 3 procent bara sedan 2021.
Dessutom har det upptäckts extremt höga svavelvätehalter, de högsta som påträffats, runt Gotland. Dessa ämnen bildas när en botten varit syrefri under lång tid. Svavelvätehalterna är giftiga för alla större marina djur.
Läs även
• 120 havsexperter: Akut behov av åtgärder
• Världens hav allt syrefattigare
• Allt magrare rovfiskar och sälar i Östersjön
Källa: SMHI
