I en artikel i Skånska Dagbladet berättar föreningen Swedish coast and sea center (SCSC) om hur miljöförstöring fortfarande slår hårt mot haven runt Skåne, men också hur åtgärder fort förbättrar situationen.
Miljöförstörelsen under ytan är både ny och gammal. Det sker fortfarande sandsugning för att få in material till bostadsbyggen. Tekniken skapar stora hål i havsbotten som förstör ekosystemen. Samtidigt skickas stora mängder skräp från dagvattnet i alla städer och samhällen rakt ut i åarna och vidare ut i sundet och från pappersbruken i Hanöbukten släpps föroreningar rakt ut i havet. Under ytan döljer sig redan enorma berg av gips som Kemira i Helsingborg och Supra i Landskrona släppte ut i havet. Så mycket som 850 000 ton per år enligt SCSC.
– Om det som sker under havsytan hade hänt på land, skulle det stoppas omedelbart. Men bara för att det äger rum under ytan får det fortsätta, säger Per Olsson, sekreterare i SCSC till Skånska Dagbladet.
Dykarna i föreningen har dock märkt en klar förbättring sedan 1980-talet och har upptäckt att naturen återhämtar sig relativt snabbt efter att exempelvis sandhål fylls med ren muddringsmassa. När det skedde i Kockums gamla inseglingsränna till Malmö återvände tio procent av ålgräset efter ett halvår och på fyra år var 80 procent tillbaka.
SCSC är enligt deras webbplats en ideell och allmännyttig förening som verkar för att få allmänhet, näringsliv och politiker att förstå vikten av “att allt vi gör i vårt kust- och havsområde, direkt påverkar det vi själv kommer att uppleva och det arv vi lämnar efter oss till kommande generationer”.
Källa och mer läsning: Skånska Dagbladet