Förstudie om visent i Sverige – första slutsatserna

Förstudien innebär helt enkelt en analys av hur det skulle kunna bli om visenter placeras ut i ett visst område. I det här fallet på Skogssällskapets 1 100 hektar stora område i Svanå i Västmanland. Med hjälp av data från visenters inverkan på naturen i andra delar av världen och hur miljöerna ser ut i Svanå görs en analys av hur visenterna skulle påverka landskapet och näringarna i området.

Resultatet visar att visenter skulle passa bra i landskapet. Carl-Gustaf Thulin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och den som har lett projektet, berättar att visenter förväntas ha en positiv påverkan på biologisk mångfald och kan gynna många av de växter och smådjur som är beroende av ett öppet, betat landskap.

– Vi vet sedan tidigare att visenter kan bidra med ett bete som påminner mycket om kor. Det kan främja det betade landskapets biologiska mångfald och vara ett komplement till betande nötboskap. Det är den huvudsakliga nyttan, men det är också ett sätt att bidra till att hjälpa en hotad art – visenten är ju hotad, säger han.

Med visenter i landskapet skulle med andra ord många andra hotade arter kunna gynnas och delar av det forna Sveriges landskap skulle kunna återskapas. Det fanns nämligen visenter i Sverige åtminstone för mellan 10 800 och 9 700 år sedan. Kanske senare än så. Då tillhörde de en del av en fauna av mammutar, vildren, jättehjortar, vildhästar och uroxar som höll delar av landskapet öppet i Sverige och gynnade de arter som idag är förpassade till exempelvis beteshagar och slåtterängar.

En halv älg i skogen och tio dovhjortar i jordbruksmark

Sverige för 10 000 år sedan är något helt annat än Sverige idag och Svanå beskrivs som en “typisk mellansvensk produktionsskog” blandat med stora åkrar och inägor där det bedrivs konventionellt skogsbruk och jordbruk. En del av förstudien handlade om hur visenterna skulle påverka dessa näringar.

– Vi kom fram till att en visent skulle påverka skogen ungefär som en halv älg. Det vill säga mindre påverkan än älgar i form av det som skogsindustrin kallar “skogsskador”, men som egentligen är biologisk nytta när djuren betar på trädplantor. Visenter är inte lika mycket busk- och trädätare som älgar.

Större problem kan visenterna orsaka i jordbruket. Här har forskarna vid SLU kommit fram till att en visent motsvarar ungefär tio dovhjortar när det gäller betespåverkan på jordbruk.

– Påverkan på jordbruket är en väldigt viktig aspekt att beakta. Vi behöver ha en öppen och konstruktiv dialog om detta, säger Carl-Gustaf Thulin.

I förstudien tar ni också upp en del juridiska och sociologiska oklarheter kring att återinföra visenter som behöver studeras närmare. Kan du berätta mer om det?

– Ja det är spännande. Vi på SLU har jobbat med vilda djur länge och vi vet att det är viktigt med lokal och regional acceptans. En aspekt som kan vara viktigt för acceptansen är jakt – att få ta del av viltet. Det blir kött i frysen och upplevelser i skogen. Ska man göra en återintroduktion av visent tycker jag att jakt ska vara med i ett tidigt stadie för att visa att visenter även kommer komma lokalbefolkningen till godo.

Eventuellt inte tillåtet med jakt

Men det finns ett problem – visenten är listad i EU:s art- och habitatdirektiv, precis som lodjur och varg. Som medlem i EU har vi förpliktelser och det är egentligen inte tillåtet att jaga dessa djur. Men det är inte helt givet att det kommer vara tillåtet med jakt på visenter. Men EU:s regler verkar inte stenhårda. Även i Białowieża i Polen pågår jakt på visenter för att hålla antalet under ungefär 800 individer och eftersom de förökar sig så långsamt är det troligen inte någon omfattande jakt.

Ibland nämns fler viltolyckor som ett orosmoln för visenter, men enligt förstudien skulle det bli en väldigt liten risk. Om kollisionsförhållandet skulle motsvara det i Polen skulle det innebära 0,53 olyckor per 100 visenter. Det kan jämföras med att det skedde 68 630 viltolyckor i Sverige 2023.

En annan oro för visenter i Sverige är om de skulle vara aggressiva mot människor, men inte heller här verkar det finns någon större risk. Enligt studier som gjorts med att närma sig visenter var det bara i 0,4 procent av fallen (två av 465 tester) som någon visent gjorde ett utfall och dessa skedde när personen gått så nära som bara ett tiotal meter från visenten. Att hålla avstånd och vara extra försiktig om man har hund är råd som fungerar för vildsvin och älg, såväl som visent.

Visenter i brandområde – en turistmagnet?

Om visenter skulle återinföras i Sverige efter tusentals år så skulle Svanå i Västmanland kunna vara lämpligt, menar Carl-Gustaf Thulin;

– Habitatanalysen visar att ungefär halva Svanå är lämpligt för visenterna, men det är extra intressant att i anslutning till Svanå ligger Hälleskogsbrännan och naturreservat. Svanå är i sig är för litet för en visentpopulation, men tillsammans med det före detta brandområdet blir det lämpligt.

Där har man ju även tidigare jobbat med turism kring branden och besökare till brandområdet – kan det underlätta för ekoturism kring visenten?
– Ja, det tror jag. Jag tycker personligen att det här är en bra idé. Det finns utmaningar, men jag är övertygad om att folk skulle vänja sig och känna stolthet över att ha visenter i närheten. Det skulle gå att bygga upp en regional näring med ekoturism, övernattningar och att sätta området på kartan. Visenter skulle kunna göra väldigt mycket för området.