Röd ekorre. Foto: Erik Hansson
Allmän jakt på ekorre och hermelin, samt skyddsjakt på enskilds initiativ på trana och sångsvan – det kan snart bli verklighet.
Dessa förslag är med i Naturvårdsverkets “Jakttidsöversyn 2019/2020” som nu är ute på remiss.
Jakt på ekorre
Eftersom ekorren anses livskraftig i Sverige och det inte finns några “hinder för allmän jakt på ekorre i de internationella överenskommelser som Sverige förbundit sig att följa” så anser Naturvårdsverket att det kan införas allmän jakt.
– I enlighet med Strategi för svensk viltförvaltning ska jakt, viltturism och annat brukande av vilt inte begränsas av omotiverade hinder utan utgångspunkten är att det ska främjas, skriver Naturvårdsverket och nämner även att jakten kan förebygga skada, eftersom “ekorren bland annat kan ta sig in under tak eller i vindsutrymmen och bygga bo där”.
Hermelinpäls – en “användbar resurs”
Även allmän jakt på hermelin föreslås och också i det här fallet nämns att jakt på djur “inte ska begränsas av omotiverade hinder”. Beslutet motiveras ytterligare av att hermelinen tar tamdjur, ägg och ungar av både markhäckande och hålhäckande fåglar, samt att hermelinens päls “kan vara en användbar resurs”.
Tranor. Foto: Anki Hammar
Mer jakt på trana och sångsvan
Även utökningar i jakt på fåglar föreslås med skyddsjakt på “enskilds initiativ” på storskarv, sångsvan och trana. En jakträttsinnehavare kan med andra ord skjuta tranor och sångsvanar på eget bevåg för att förebygga skador. Dessa båda arter har ökat i antal och de anses orsaka skador för jordbruket när de ofta i stora flockar landar på fält och äter, samt trampar ned grödor. Allt fler ansökningar om ersättning, skrämselåtgärder eller jakt inkommer till länsstyrelsen.
– Förutom att jordbruket väsentligt förbättrat förutsättningarna för dessa båda arter, gynnas särskilt tranan av att människor på många platser runt om i Europa utfodrar dem för att skapa upplevelseturism, skriver Naturvårdsverket.
Fågelförening ser uppenbara risker
BirdLife Sverige är mycket skeptiska till förslaget om skyddsjakt på eget initiativ på storskarv, sångsvan och trana. Föreningen menar att det ytterligare skulle minska myndigheternas insikt i vad som sker och leda till uppenbara risker för både de aktuella arterna och andra arter i deras närhet.
– Vi ser redan idag en del problem vad gäller genomförande, tillsyn och återrapportering av den skyddsjakt som beviljas av länsstyrelserna i enskilda fall, och befarar att situationen skulle förvärras om man tillåter skyddsjakt helt utan tillståndsprövning. Risken är uppenbar att storskarvar, tranor och sångsvanar skulle komma att jagas även i fall där de formella kraven för skyddsjakt inte alls är uppfyllda, berättar Lotta Berg, ordförande i BirdLife Sverige.
Föreningen befarar att såväl blyspridning som störningsmoment för andra arter, även under häckningstid och även för arter och biotoper som är hotade, skulle öka om förslaget blir verklighet.
– Sångsvanar och tranor är fåglar som ofta håller till vid våtmarker som är en känslig häckningsbiotop för många fågelarter, och det finns tyvärr redan exempel – inom den reglerade skyddsjakten – på hur skyddsjakt på storskarv dels skett under djurskyddsmässigt oacceptabla förhållanden, exempelvis genomborrning av ägg med fullgångna fågelungar i, och dels inneburit påtagliga störningar av andra häckande fågelarter, till exempel tärnor, i samma områden.
Under vilka förutsättningar är det rimligt med skyddsjakt på en fågelart “på eget initiativ”?
– I den mån skyddsjakt på fåglar kan vara befogad vill vi att den är så riktad mot korrekta arter och i så begränsade områden som möjligt. Att införa skyddsjakt på enskilds initiativ är att gå i motsatt riktning, vilket BirdLife Sverige motsätter sig. Vidare måste myndigheterna införa ett fungerande system för rapportering, bland annat för att kunna utläsa effekter av skyddsjakten och för att vi som medlemsstat är skyldiga att rapportera skyddsjakt till EU. Föreningen ser att med ökad/friare jakt riskerar överträdelserna att bli fler och resurserna för tillsyn blir proportionellt mindre, säger Lotta Berg.
Naturvårdsverket vill gärna få in synpunkter under remissen. I början av 2020 kommer del 2 av “Jakttidsöversyn 2019/2020”. I den delen finns ännu fler förslag för utökad jakt på olika fågelarter.
Källa: Naturvårdsverket
