Vit stork. Foto: Daniel Pettersson
Var flyger flest fåglar och var flyger de oftast i höjder som kan vara farliga för dem, med tanke på vindkraftverk och kraftledningar? Det var utgångsfrågan för en ny studie.
Vissa fågelarter skadas eller dödas oftare än andra av kollisioner med vindkraftverk och kraftledningar. För att minska risken för att fåglar kolliderar med dessa konstruktioner kan de placeras där fåglar sällan rör sig eller åtminstone på platser där fåglarna sällan flyger på riskabla höjder. Detta definierades som 10-60 meter för kraftledningar och 15-135 meter för vindkraftverk.
Forskningen, som leddes av University of East Anglia (UEA) och inkluderade ett forskarteam från 15 länder och organisationer som British Trust for Ornithology, använde sig av 65 olika studier på fåglar med GPS-sändare. Sammanlagt 1 454 fåglar av 27 arter ingick i studien och det var framför allt större fåglar som valts ut – exempelvis tranor, storkar, änder och hökar. Med hjälp av datan från GPS-studierna kunde de se var i Europa och norra Afrika som det rör sig flest fåglar och på vilken höjd de flög på.
Totalt antal registrerade fåglar. Källa: Journal of Applied Ecology
Resultatet visar att högriskområdena var bland annat Frankrikes Medelhavskust, södra Spanien, den marockanska kusten, Gibraltarsundet, östra Rumänien, Sinaihalvön, Tysklands Östersjökust och flera platser i Storbritannien. I Sverige var det så pass få fåglar som rörde sig att det bör vara svårt att dra några slutsatser, men i områden i närheten av Borås och Jönköping, samt vid Örebro och Karlskoga var det vanligt att de GPS-försedda fåglarna rörde sig i en olämplig höjd både för vindkraftverk och kraftledningar.
– Vi vet från tidigare forskning att det finns många fler lämpliga platser att bygga vindkraftverk på än vad vi behöver för att uppnå våra mål för ren energi fram till 2050. Om vi kan bli bättre på att bedöma riskerna för den biologiska mångfalden, till exempel kollisionsrisker för fåglar, i ett tidigt skede i planeringsprocessen kan vi bidra till att begränsa påverkan på djurlivet samtidigt som vi uppnår våra klimatmål, säger studiens huvudförfattare Jethro Gauld, vid UEA’s School of Environmental Sciences.
Röda områden utgör väldigt hög risk för kollisioner med vindkraftverk. Blåa områden är lägre risk. Källa: Journal of Applied Ecology
Resultaten i studien kan enligt forskarna också användas för att avgöra var befintliga konstruktioner kan behöva anpassas för att minska kollisionsrisken. Det kan till exempel vara att markera kraftledningar tydligare så att fåglar upptäcker dem lättare och att vindkraftverk stängs av under perioder med hög fågelaktivitet.
Läs även:
• Hur påverkas fågellivet av den planerade enorma vindkraftpark i Skagerrak?
• Birdlife Sverige ”försiktigt positiva” till vindkraft
• Unga fladdermöss drabbas hårdast av vindkraftverk
• Naturskyddsföreningen: Vindkraften behöver öka, men det ställer höga krav
• Ny stor rapport om vindkrafts påverkan på fåglar och fladdermöss
Källor: University of East Anglia och Journal of Applied Ecology
