Forskning som höjt kunskapen om fåglars flyttning får pris

Det är Thomas Alerstam, professor emeritus vid Lunds universitet, som tilldelats Wahlbergska minnesmedaljen av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Motiveringen lyder: ”för hans innovation att med hjälp av radar spåra flyttfåglar i realtid och för att därmed ha tagit vår kunskap om flyttfåglarnas rutter och flyttmönster långt bortom den klassiska fågelmärkningens möjligheter”.

Med en far som var privatflygare hade han redan studerat fåglar med radar innan han fick en tjänst som innebar att han skulle hjälpa flygvapnet att minimera kollisionerna mellan fåglar och flygplan.

– I fem år arbetade jag med att följa fåglar vid flygplatserna med radar och föreslå praktiska åtgärder för att undvika kollisioner, berättar Thomas Alerstam för KVA. Efter att jag disputerat fick jag ett forskningsanslag och byggde upp en flyttbar radar som jag till en början tog med mig till olika ställen i Sverige. Sedan satte jag den på ett fartyg, Stena Arctica, och följde albatrosser och andra arter vid Antarktis. Det där fortsatte jag med efter att jag kommit i kontakt med polarforskningssekretariatet och den flyttbara radarn fick följa med på en lång rad expeditioner i princip jorden runt.

Med hjälp av den nya tekniken kunde vi förstå hur långt fåglarna kunde flyga och hur ansträngande det är för dem. Därefter var Thomas Alerstam med och byggde vindtunneln vid Lunds universitet där ännu mer information om fåglarnas flygprinciper, dynamik och vingrörelserna framkom. Sedan 90-talet har han varit medförfattare till ungefär 100 artiklar i vetenskapliga artiklar. Den senaste tiden bland annat med nya rön om dubbelbeckasinernas fascinerande flytt.

– Det som har förvånat mig mest är hur otroligt anpassningsbara fåglar är. Det är verkligen ett biologiskt mästerverk, så komplext och avancerat – och det är otroligt fängslande att förstå det. Vi bävar lite inför vad en liten lövsångare på tio gram ställs inför när den ska flyga 1 000 mil enkel väg till Afrika på hösten och tillbaka igen. Jag kan inte sluta att både häpna, vara imponerad och bli lite rörd över hur fantastisk naturen är. Om vi kan förstå fåglarna och livet på jorden bättre tror jag också att vi blir bättre på att inse vad vi förlorar om arter dör ut.

Källa: KVA