Antarktis ekosystem drabbas när pingviner minskar i antal

Järn har en avgörande roll i de näringsrika och klorofyllfattiga områdena i Antarktiska oceanen, eftersom det främjar växtplanktontillväxt och ökar kolbindningen. Järnrik krill och bardvalar, som äter krillen, står för en viktig del av återvinningen och cirkulationen av järnet. Nu visar en ny studie att även pingviner är viktiga och att livet i Antarktis drabbas när de minskar i antal.

I Antarktis står havslevande fåglar för en stor del av konsumtionen av småfisk, djurplankton och bläckfiskar. Men till skillnad från vid industriellt fiske tas inte all näring bort från ekosystemet. Istället återförs den i form av fåglarnas näringsrika avföring som antingen hamnar direkt i havet eller spolas ut i havet från land. Denna näring bidrar i sin tur till att skapa föda åt andra arter. Det gäller inte minst järn, som fåglarna runt Antarktis kan ha 3 000 gånger så höga koncentrationer jämfört med havsfåglar i andra områden.

Hakremspingvinerna, som är en av de vanligaste pingvinerna i Antarktis, har en hög koncentration av järn i sin avföring eftersom de äter i stort sett enbart krill (mer än 90 procent av sin föda). De hämtar också sin föda från de översta 100 metrarna i havet där den huvudsakliga produktionen och kollagringen från växtplankton sker. I dagsläget beräknas hakremspingvinerna återvinna ungefär 521 ton järn per år. Det är dock bara hälften så mycket som de hjälpte till att cirkulera på 1980-talet. Sedan dess har nämligen hakremspingvinerna halverats i antal, mycket på grund av den globala uppvärmningen.

Samtidigt har fisket i området ökat markant vilket lett till att näringen tas bort från haven och rubbar ekosystemen.

Läs även

• 60% färre hakremspingviner sedan 1970-talet
• Katastrofal utveckling för pingviner – krav på skyddat område
• Därför är det så viktigt att skydda Antarktis hav
• Allt större industriellt krillfiske hotar Antarktis ekosystem

Källor: Nature och Journal of Experimental Marine Biology and Ecology