När solen bryter igenom molnen är det fullt av tranor på plats. Foto: Anki Hammar
Tranor, gäss och sångsvanar ökar i antal. Därmed ökar också risken att de ställer till med skador på åkrar när de födosöker. I en ny studie från SLU ges förslag på åtgärder om kan minska konflikterna mellan jordbruk och naturvård.
När tusentals tranor, gäss eller sångsvanar betar på en åker så äter de upp stora mängder grödor. Det kan vara ett stort problem för jordbrukare och är en konflikt som riskerar att bli vanligare när dessa arter ökar i antal på grund av restaurerade våtmarker, större åkrar och mer höstsådda grödor som ger möjlighet att komma åt mat enkelt året om.
LÄS ÄVEN: • Skyddsjakt på tranor vid Tåkern beviljat för första gången
Lovisa Nilsson från SLU har studerat hur tranorna rör sig och var de väljer att söka föda och kommit fram till flera förslag på åtgärder som kan minska konflikterna mellan naturvård och jordbruk. Tranor, gäss och svanar har liknande behov och vanor och gillar att rasta i våtmarker med närliggande jordbruksmark.
– Det här kan förvärra den intressekonflikt som finns mellan jordbruket och arbetet med att bevara tranor och andra fågelarter som är beroende av Natura 2000-områden. Det är en viktig insikt, för då kan man styra mer åtgärder dit. Ett sätt är att skapa buffertzoner med mer förebyggande åtgärder runt Natura 2000-områden; ett annat är att ge lantbrukare där mer ersättning, säger Lovisa Nilsson.
LÄS ÄVEN: • Besöksrekord vid Hornborgasjön och tranrekord vid Pulken
Hennes forskning har visat att tranornas beteende styrs av många olika faktorer och att det finns relativt enkla sätt att minska förlusten för jordbruk som ligger nära våtmarker som fåglarna gärna besöker.
– Stubbåkrar med god tillgång på spillsäd, nära övernattningsplatserna, visade sig ha stor potential att styra tranorna bort från oskördade grödor och på så vis minska risken för skördeförluster.
Lovisa Nilsson förespråkar också ett bättre samarbete mellan olika intressegrupper, så som naturvårdare och lantbrukare. Dessutom anser hon att det behövs ett internationellt grepp kring problemen.
– Dessutom behöver skadeproblematiken och intressekonflikterna hanteras på internationell nivå. Ett sätt att åstadkomma det är att skapa en gemensam förvaltningsplan över nationsgränserna längs med flyttvägen, säger Lovisa Nilsson.
Studierna bygger på inventeringar av tranor i jordbrukslandskapet och data från GPS-försedda tranor, framför allt från Kvismaren, sydost om Örebro.
Källa: SLU
Natursidan.se har beviljats stöd av Forskningsrådet Formas genom Erik Hanssons, Johan Linds och Marie Mattssons projekt ”Forskning om natur för alla”. Det här är en artikel inom detta projekt. Läs alla våra artiklar i serien via den här länken.
