Forskare: Så ser återhämtningsskog ut
Att skogen som en plats för rehabilitering och återhämtning från stressjukdomar visas i studie efter studie. Nu har forskare vid SLU i Umeå och Alnarp undersökt vilka skogar som fungerar bäst för människor som söker återhämtning.
De nyckelord som långtidssjukskrivna människor valde för att beskriva sina “återhämtningsskogar” var rofylldhet, vildhet, rymd, artrikedom och kultur. Utifrån dessa nyckelord undersökte forskarna skogsbestånd runt om i Sverige och kom fram till att det är trädens ålder och höjd och skogens gleshet som avgör om skogen har hög rehabiliteringspotential. Det måste inte vara ett så stort område, men det ska finnas möjlighet att sitta ned och vila i avskildhet.
– Vi räknade med att skogen behöver vara över 70 år gammal och över 16 meter hög för att ha ett värde ur rehabiliteringssynpunkt, berättar Eva-Maria Nordström, forskare vid SLU i Umeå.
Forskarna räknade också ut att den ekonomiska förlusten för skogsägare att behålla mellan 6-18 procent rehabskog i landskapet skulle vara ungefär 0,1-1,6 procent av nuvärdet.
Ännu ett argument för att det kan vara lönsamt för samhällen att bibehålla gamla skogar med hög biologisk mångfald.
Läs mer om naturens påverkan på folkhälsan
- Trots forskning om positiva effekter – barns tillgång till natur krymper
- Naturbaserade lösningar fungerar och ger positiva sidoeffekter
- Vi trivs bäst bland gamla träd
- Fågelupplevelser kan förbättra vårt mående i flera timmar
- Att ägna sig åt växter förbättrar välmåendet
- Grönare städer kan rädda tiotusentals liv
- Att bo nära grönområden minskar risken för stroke
- Biologisk mångfald i närmiljön viktigt för välmående
Källa: Skogssällskapet