Björkar och vattenfall vid Nuolja. Foto: Johannes Hansen
För 100 år sedan gjordes en studie av växterna i Abisko. Nu upprepas studien av forskare vid Umeå universitet för att se hur fjällvegetationen påverkats av klimatförändringarna. De fann att det skett stora ändringar och att kalfjället är på väg att växa igen.
På fjället Nuolja i Abisko återupprepas den 100 år gamla studien för att se hur växtlivet påverkats. Eftersom det finns data om humlor längs den 3,5 km långa rutten (“transekten”) från 1950- och 1980-talet studerades även humlornas utbredning. Studien inleddes 2017 och kan pågå i minst tio år till, men de har redan upptäckt en hel del förändringar.
Temperaturförändringar i Abisko det senaste århundradet. Efter 1989 har de kalla vintrarna försvunnit.
– Intressant nog har vi inte förlorat en enda art på transektet men fått 17 nya. Dessutom har många av arterna flyttat upp längs sluttningen, berättar Keith Larson, som är forskningsledare vid Climate Impact Research Centre vid Umeå universitet.
Så här har växtsäsongen förändrats i Abisko. Även här märks stor skillnad sedan 1989.
De flesta arter som tillkommit är låglandsarter som fanns i regionen, men som nu sprider sig uppför berget.
Trädlinjen har också flyttats. Inom projektet definieras det som den punkt där de hittar det översta trädet längs transektet som är över två meter högt. Här har det skett ett förflyttning uppåt på 215 meter, vilket är cirka 40 meter i total höjd. Nuolja är 1164 m hög. Skogsgränsen definieras som den kontinuerliga trädlinjen och denna har flyttats 230 meters uppåt längs berget och cirka 30 meter i total höjd. Nu kan det till och med hittas någon enskild glasbjörk nästan uppe på toppen av Nuolja.
Keith Larson vid transekten på Nuolja.
– Tänk så här: Berget växer inte och skogen och många av de 223 arterna på Nuolja flyttar uppför berget. Kom ihåg att många av arterna är alpina och har inte mycket plats att flytta längre uppåt. Vad händer med de alpina arterna? Trädlinjen avancerar och kalfjället krymper. Det är en ganska drabbande tanke. Fjällen försvinner, inte bara på Nuolja utan över hela Skanderna i Norge och Sverige, säger Keith Larson.
Går det att säga något om hur länge de arktiska arterna kan hålla sig kvar innan de försvinner?
– Det är omöjligt att sätta ett datum på de framtida förändringarna, men i slutet av seklet antar jag att träd och buskar kommer att sträcka sig upp på de två högsta topparna i Abisko nationalpark.
– Det mesta av trädlinjeförskjutningen har ägt rum sedan 1952. Buskarna var förtruppen, som sprids uppför backen innan de ersätts av björk. Idag finns det inte bara björk i Nuoljas sluttningar, utan även asp, tall och rön
Förändringarna är mätbara även med en termometer. Temperaturen har ökat med 1,7 grader sedan 1913. Det gäller även på andra håll. NASA har konstaterat att temperaturökningen i norr är dubbelt så hög som på andra håll.
Humleinventering på Nuolja med Tara Cox, Olivia Bates och Frida Brännlund.
För ett sekel sedan var Abisko ett ”arktiskt” klimat med ett årsmedelvärde under noll grader. Idag är det ett borealt klimat. Den genomsnittliga växtsäsongen för växter är över en månad längre och antalet isfria dagar på Torneträsk är över 40 dagar fler. Dessutom har permafrosten i området börjat tina och släppa ut metan och koldioxid.
Det här gäller inte enbart på Nuolja. Mätningar från Jämtland visar en ännu mer dramatisk förändring. Här har trädlinjen flyttat sig 210 meter på 120 år. Fjällvärlden visar tydligt redan idag påverkan från klimatförändringen.
För dig som vill hjälpa till med att bevaka fjällvärldens förändringar finns det möjligheter att göra en insats. Genom att ta bilder med din mobiltelefon och appen iNaturalist kan forskare få en bättre uppfattning om vad som händer på fjällen. Läs mer här.
