Forskare har gått igenom 250 appar som hjälper till med artbestämning
AI-tekniken utvecklas snabbt nu och det innebär allt fler appar för att känna igen olika artgrupper.
Appen Flora Incognita hjälper dig känna igen växter i naturen.
2013 kom den första appen för automatisk identifikation; Bird Song id UK. Idag finns det runt 250 liknande appar som hjälper användare att artbestämma allt från växter och svampar till fåglar och stenar.
Enligt en ny studie från SLU var det dock år 2021 som antalet appar fullkomligt exploderade. Det året släpptes över 70 appar som hjälpte till med artbestämning. Även 2022 och 2023 släpptes det i snitt 60 per år.
250 appar, bara ett fåtal är riktigt populära
I forskarnas genomgång av apparna framträder en hel del intressant statistik:
- Sammanlagt har apparna laddats ner ungefär 200 miljoner gånger. 62 procent av nedladdningarna har varit av appar som kostar pengar.
- Bara tolv av apparna har över en miljon nedladdningar. Pl@ntNet, PlantSnap och PictureThis – Plant Identifier har exempelvis 10-50 miljoner nedladdningar var.
- Växter är den klart vanligast gruppen som apparna riktar in sig på (32 procent), följt av insekter (18 %), fåglar (10 %) och svampar (8 %).
- Ungefär 3 av 4 appar kostar pengar. Resten är gratis.
- Bara sju av apparna är utvecklade med stöd av universitet eller högskolor. Alla är gratis. Fem av dem har laddats ner minst en miljon gånger. Exempelvis Pl@ntnet, Flora Incognita och Merlin Bird ID.
Även kommersiella alternativ fyller funktion
Även om gratisapparna som utvecklats tillsammans med lärosäten fyller en viktig funktion genom att rapportera in data till vetenskapen så menar René van der Wal, professor i medborgarforskning på SLU, att även de kommersiella betalapparna har stor betydelse:
– Båda typerna av appar underlättar effektivt artbestämningen och kan främja användarnas engagemang i naturen. Även om de har fundamentalt olika mål och användare påverkar gratis- och betalappar också varandras utveckling på många olika sätt.
Däremot skulle René van der Wal gärna se fler samarbeten mellan medborgarvetenskapsprogram och stora teknikföretag för att tillgängliggöra mer data som kan användas för naturvård eller offentliga myndigheter. Men att det finns en risk att de kommersiella aktörerna samlar in annan data av användarna för att tjäna sina affärsintressen.
– Nu när automatiserade artigenkänningsappar finns och redan används i stor utsträckning, behöver vi fokusera på vad de egentligen gör med sina användare, inklusive vilka relationer de formar med naturen omkring oss, säger Minh-Xuan Truong, forskare på SLU.
Källor: SLU och Bioscience
